Till innehållet

Språknytt

12.12.2018

Bilden av du-reformen är förenklad

Redan före du-reformen var duandet mer utbrett än vad man tidigare har trott. Också niandet var vanligare. Det visar Maria Fremers doktorsavhandling. Disputationen äger rum den 15 december.

Alla titulerade varandra förutom inom familjen och bland nära vänner ända tills Bror Rexed, generaldirektör för Medicinalstyrelsen i Sverige, började dua hela sin personal 1967. Därefter duade alla varandra.

Så låter den mest förenklade berättelsen om du-reformen. Inom språkvetarkretsar har det redan tidigare varit känt att det inte var riktigt så enkelt, men den forskning som hittills har gjorts har baserat sig på rapporterat bruk, enkäter och skrivet språk (t.ex. dramatik och tidningsannonser).

Reklamfilmerna härmar verkligheten

Om man vill studera muntlig språkanvändning från tiden före du-reformen är man hänvisad till arkivmaterial, vilket till största delen är mer eller mindre redigerat och regisserat material, till exempel film och radio.

– Det går ju inte att resa tillbaka i tiden för att spela in naturligt förekommande samtal från 40- eller 50-talen, och därför är det svårt att komma åt det faktiska tilltalsskicket. Jag stannade för att undersöka gamla reklamfilmer, eftersom de ofta strävar efter att härma verkligheten och ge en trovärdig bild av till exempel en kundsituation eller en familjemiddag, säger Maria Fremer.

Du redan före du-reformen

Fremers material består av över 36 timmar reklamfilmer och husmorsfilmer från 1915 till 2013, med särskilt fokus på filmer från åren kring du-reformen. De visades på bio och var därför riktade till en bred mottagargrupp. Överraskande nog förekommer både du-tilltal och ni-tilltal till tittaren i filmerna redan före du-reformen.

– Det var olämpligt att tilltala folk med du eller ni i kundservicesituationer, men ändå finns en hel del filmer där tittaren tilltalas direkt med antingen du eller ni*, säger Fremer.

Skämtsamt du, sakligt ni

I en reklamfilm är det ytterst osannolikt att man vill använda ett tilltal som kan förolämpa någon, och det är inte alls nödvändigt att tilltala tittaren direkt, med du eller ni. Man kan antingen välja plural (”Mina damer och herrar”) eller undvika tittartilltal helt. Tittartilltalet i filmerna tyder på att både duandet och niandet var mer utbrett redan före du-reformen än den gängse bilden ger vid handen.

I filmerna förekommer du ofta i kontexter där man vädjar till tittarnas känslor genom att antingen roa eller oroa. Ni används i neutralt sakliga kontexter. Det här nyanserar bilden av du-reformen.

– Min undersökning tyder på att man övergick från ett komplicerat system med många valmöjligheter (du, ni, titulerande eller att undvika tilltal) till ett enkelt system där man väljer mellan att säga du eller att inte alls tilltala direkt, säger Fremer.

Maria Fremer_foto Bianca Holmberg
Maria Fremers doktorsavhandling tyder på att både dunadet och niandet var mer utbrett redan före du-reformen än den gängse bilden ger vid handen. Foto: Bianca Holmberg

I de undersökta filmerna kan man se tecken på en pågående förändring i tilltalsskicket ända från slutet av 50-talet till början av 70-talet. Du-reformen var med andra ord långsammare än man ofta vill göra gällande, även om förändringen kan ha skett över en natt till exempel på arbetsplatser där duandet kunde införas genom ett påbud från chefen.

Ni mer laddat i Sverige

Trots du-reformen är det svenska tilltalsskicket fortfarande inte självklart. Det ser dessutom lite olika ut i Finland och Sverige. I Sverige var titulerandet en stark norm före du-reformen. Ni användes ”neråt” i den sociala hierarkin, till personer som saknade titel. Därför kunde niandet uppfattas som nedlåtande. I Finland har niandet inte varit lika laddat, eftersom titulerandet inte var lika utbrett. Det är också mer naturligt i finskan, vilket har påverkat finlandssvenskan.

Tilltalet avgör inte allting

Än i dag är tilltalet något som väcker känslor. En del blir förolämpade om de blir niade, medan till exempel yngre människor i servicesituationer kan nia för att vara artiga.

– Tilltalet är personligt och kan antingen uppfattas som för närgånget eller som kyligt och formellt. Men jag skulle säga att det är ytterst sällan som någon som vill förolämpa med sitt tilltal, säger Maria Fremer. 

Själv är hon försiktig med att ge allmänna råd.

– I mitt jobb som myndighetsspråkvårdare rekommenderar jag i första hand du, men jag kan inte säga att det är fel att nia, ifall duandet känns onaturligt. Tilltalet avgör inte allting, man kan vara både hövlig och empatisk på så många andra sätt än genom tilltalet.

Bianca Holmberg


*I vissa fall kan man särskilja ett ni som refererar till en person från ett ni som refererar till flera personer utifrån hur resten av meningen är uppbyggd:
ni skulle bli förvånad vs. förvånade eller ni, min fru vs. ni, mina damer. I det äldsta materialet finns pluralböjda verb (ni äro) som avslöjar hur ni är tänkt att uppfattas. I andra fall kan pragmatiska omständigheter visa att den ena tolkningen är betydligt mer sannolik än den andra. Det finns givetvis också tvetydiga fall.


Länkar

Mer information om disputationen
Maria Fremers doktorsavhandling: Tilltal i reklamfilm : Du-reformen i ett historiskt perspektiv


Tillbaka till rubrikerna