Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Finland 100 år


År 2017 firade Finland sitt 100-årsjubileum som självständig nation. Jubileumsåret till ära publicerade Språkinstitutet texter om språkliga fenomen och språkligt relaterade händelser under alla Finlands decennier som självständigt land. Vi gjorde också sex intervjuer med personer som fick i uppgift att sia om svenskan i Finland år 2117, då Finland fyller 200 år. På den här sidan finns alla de här texterna samlade.

Texterna publicerades som en del av Språkinstitutets finska temahelhet Sanoin saavutettu: satavuotias Suomi.
Finland 100
Sanoin saavutettu: satavuotias Suomi är en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum år 2017.


14.12.2017 Journalistiken behövs också 2117

– I framtiden kommer vi troligen att se hur också språket i medierna kombineras med symboler av olika slag, säger Klas Backholm, medieforskare vid Åbo Akademi i Vasa, om svenskan i Finland år 2117.

Läs mer

 

14.12.2017 Dom kan ha ersatt di i finlandssvenskan

– Normcentrum för svenskan i Finland kan ha flyttats från Helsingfors till de västra delarna av Svenskfinland, det vill säga Åboland och Österbotten, säger Camilla Wide, professor i svenska vid Åbo universitet, om svenskan i Finland år 2117.

Läs mer

 

14.12.2017 Glokaliseringen kan gynna dialekterna

– Kommer en nylänning som bor i en helt annan del av världen att känna samhörighet med österbottningar eller sverigesvenskar, frågar sig Caroline Sandström, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål, om svenskan i Finland år 2117.

Läs mer

 

14.12.2017 Frivillig svenska, populärt språkbad år 2117

– Det är mycket möjligt att olika applikationer för videosamtal och liknande lösningar kan förbättra tolknings- och översättningsmöjligheterna i framtiden, säger Valtteri Kulmala, blivande svensk- och engelsklärare, om svenskan i Finland år 2117.

Läs mer

 

14.12.2017 Både skolan och svenskan kommer att finnas kvar i någon form

– Modersmålet kommer att finnas kvar som sådant, men det är fullt möjligt att undervisningen sker på ett annat språk, säger Pamela Granskog, undervisningsråd i modersmål och litteratur vid Utbildningsstyrelsen, om svenskan i Finland år 2117.

Läs mer

 

14.12.2017 Översättaren kan behöva hantera flera språk

– Vi kommer att leva i ett ännu mer mångkulturellt samhälle, vilket gör att behovet av översättningar till andra språk är större än nu, säger Rune Skogberg, översättare, om svenskan i Finland år 2117.

Läs mer

 

27.11.2017 2010-talet: Pipsa, mössöron och kronklata publiceras på nätet

Under 2010-talet blev de flesta av Språkinstitutets ordböcker digitala. I dag kan du fritt botanisera i finlandssvenska dialekter, finska dialekter, finlandismer, äldre finskt skriftspråk, karelska och ett antal flerspråkiga ordböcker på nätet.

Läs mer


31.10.2017 00-talet: Handlingsprogrammens och språkpolitikens decennium

I början av 2000-talet skrev Marika Tandefelt ett handlingsprogram för svenskan i Finland. Hur gick det med de tio förslagen till åtgärder för att stärka svenskan?

Läs mer


28.9.2017 1990-talet: Lexikografins årtionde

1990-talet var på många sätt en blomstringstid för lexikografin. På Forskningscentralen för de inhemska språken jobbade bland annat Nina Martola och Charlotta af Hällström-Reijonen med ordböcker.

Läs mer


31.8.2017 1980-talet: Språkbruk speglar samtiden

Tidskriften Språkbruk har ända sedan starten 1981 besvarat språkfrågor av vitt skilda slag. På 1980-talet var bland annat Burkina Faso, freestyle och yrkeshögskolor aktuella.

Läs mer


31.7.2017 1976: Forskningscentralen för de inhemska språken grundas

När Forskningscentralen för de inhemska språken grundades 1976 var Ann-Marie Ivars anställd vid Folkmålskommissionen, som då var huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål.

Läs mer


26.6.2017 1960-talet: Ovälkommet, ovårdat och obehövligt i svenska språket

År 1966 var backa upp en ”ovälkommen nyhet” i svenskan, i alla fall enligt professor Carl-Eric Thors som det här årtiondet började skriva sina språkspalter i Vasabladet.

Läs mer


31.5.2017 1950-talet: Dialektinspelningarna börjar

Tack vare att forskare och stipendiater åkte ut i Svenskfinland med magnetofon, har vi bevarade inspelningar och handskrivna transkriptioner ända från 1950-talet.

Läs mer


28.4.2017 1942: Svenska språknämnden tillsätts

Mitt under fortsättningskriget 1942 beslöt Svenska Finlands Folktingsfullmäktige att tillsätta ”folktingsfullmäktiges språkriktighetsnämnd”, i dag Svenska språknämnden i Finland.

Läs mer


31.3.2017 1935: Presidentn nyårstalar

År 1935, i det första nyårstalet som någonsin hölls av en president i Finland, uppmanade president Svinhufvud finländarna att räcka varandra brodershandn, med den bestämda formen på -n, utan e.

Läs mer


28.2.2017 1921: Finland får sin första släktnamnslag

År 1921 trädde Finlands första släktnamnslag i kraft. Från och med detta år blev det obligatoriskt för varje finländare att ha ett släktnamn eller, som vi ofta säger i dag, efternamn.

Läs mer


31.1.2017 1917: Finlandssvenska lägger grunden för den finlandssvenska språkvården

Samma år som Finland blev självständigt lades också grunden till den finlandssvenska språksynen och språkvården för en lång tid framåt, då boken Finlandssvenska – Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift utkom.

Läs mer



Kyselyyn
Till undersökningen

Asiakaskysely / Kundundersökning 2018

Ehtisitkö vastata Kotimaisten kielten keskuksen (Kotuksen) asiakastyytyväisyyskyselyyn? Vastaaminen vie aikaa muutaman minuutin.

Toki, vie minut kyselyyn Kiitos, vastaan myöhemmin Ei kiitos, en vastaa tällä kertaa

Delta gärna i Språkinstitutets kundundersökning! Frågorna tar några minuter att besvara.

Ja tack, jag deltar gärna Tack, jag deltar senare Nej tack, jag deltar inte den här gången