Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

31.8.2017 1980-talet: Språkbruk speglar samtiden

Tidskriften Språkbruk har ända sedan starten 1981 besvarat språkfrågor av vitt skilda slag. På 1980-talet var bland annat Burkina Faso, freestyle och yrkeshögskolor aktuella.

Läs mer


23.8.2017 Fästing

En otrevlighet som tyvärr kommer med den härliga sommaren är det ”blodsugande, parasitiska kvalstret” fästing, som beskrivs just så i Svensk ordbok.

Läs mer


9.8.2017 Tjuvnyp

Att dela ut tjuvnyp är tämligen osympatiskt. Ordet används både i konkret bemärkelse om regelrätta nypningar och överfört om ”nypningar med ord”, dvs. om att servera någon elakheter.

Läs mer


31.7.2017 1976: Forskningscentralen för de inhemska språken grundas

När Forskningscentralen för de inhemska språken grundades 1976 var Ann-Marie Ivars anställd vid Folkmålskommissionen, som då var huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål.

Läs mer


26.6.2017 1960-talet: Ovälkommet, ovårdat och obehövligt i svenska språket

År 1966 var backa upp en ”ovälkommen nyhet” i svenskan, i alla fall enligt professor Carl-Eric Thors som det här årtiondet började skriva sina språkspalter i Vasabladet.

Läs mer


20.6.2017 Johanne och midsommar

Hos oss i Norden är midsommar den största och viktigaste sommarhelgen. Johannes Döparens dag, som förr alltid inföll den 24 juni, firar vi när sommaren står i sin skiraste grönska.

Läs mer


31.5.2017 1950-talet: Dialektinspelningarna börjar

Tack vare att forskare och stipendiater åkte ut i Svenskfinland med magnetofon, har vi bevarade inspelningar och handskrivna transkriptioner ända från 1950-talet.

Läs mer


26.5.2017 Myggor och krankar

Efter en lång och mörk vinter vill vi nordbor njuta av den härliga sommaren i fulla drag. Men när vi försöker vistas ute under de ljusa sommarkvällarna infinner sig tyvärr ofta myggen i stora tal och förstör nöjet för oss.

Läs mer


10.5.2017 Bredden på strecket

Bredd eller brädd, streck eller sträck? Det är inte alltid lätt att hålla reda på när orden i de två ordparen ska stavas med e och när de ska stavas med ä.

Läs mer


28.4.2017 1942: Svenska språknämnden tillsätts

Mitt under fortsättningskriget 1942 beslöt Svenska Finlands Folktingsfullmäktige att tillsätta ”folktingsfullmäktiges språkriktighetsnämnd”, i dag Svenska språknämnden i Finland.

Läs mer


30.3.2017 En så kallad fråga

Så kallad är ett uttryck som ofta används i olika sammanhang. Går det att formulera några regler för användningen?

Läs mer


13.3.2017 Att googla språket

Nätet är gissningsvis numera den mest använda källan när det gäller att fatta språkliga avgöranden. ”Det finns på Google”, lyder argumentet.

Läs mer


7.3.2017 Första hjälpen

Många tycker att det känns förvånande att det heter första hjälpen, inte första hjälp. Varför ska uttrycket stå i bestämd form?

Läs mer


28.2.2017 1921: Finland får sin första släktnamnslag

År 1921 trädde Finlands första släktnamnslag i kraft. Från och med detta år blev det obligatoriskt för varje finländare att ha ett släktnamn eller, som vi ofta säger i dag, efternamn.

Läs mer


14.2.2017 Sovel

”Vad har vi till sovel i dag?” eller ”Finns det något sovel till brödet?” var frågor som kunde höras före middagen eller vid frukostbordet runtom i södra Finland för några decennier sedan.

Läs mer


31.1.2017 1917: Finlandssvenska lägger grunden för den finlandssvenska språkvården

Samma år som Finland blev självständigt lades också grunden till den finlandssvenska språksynen och språkvården för en lång tid framåt, då boken Finlandssvenska – Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift utkom.

Läs mer


29.11.2016 Det skulle inte slå hål i sidan

Det finlandssvenska uttrycket Det skulle inte slå hål i sidan saknar motsvarighet inte bara i rikssvenskan utan också i finskan, vilket är rätt ovanligt.

Läs mer


3.11.2016 Illväder

Illväder är ett ord som främst används i Finland. Det betyder ’dåligt väder, oväder’. Speciellt förekommer det i dialekterna. Ordbok över Finlands svenska folkmål har belägg på ordet från alla delar av Svenskfinland.

Läs mer


13.10.2016 I eller på Brändö?

För det mesta är det lätt för språkbrukaren att veta vilken preposition som ska användas med vilket ortnamn. De flesta säger exempelvis i Kuppis, i Hindhår, i Kåtnäs eller på Drumsö utan att reflektera över det.

Läs mer


9.9.2016 Gulnäbb

Det är osannolikt att man ska få se en gulnäbbad lira (lat. Calonectris diomedea) i våra trakter, men däremot ser man vid dessa tider ofta andra gulnäbbar, alltså förstaårsstudenter.

Läs mer


22.8.2016 På år och dag eller på år och dar?

För en tid sedan fick vi frågan om det heter på år och dag eller på år och dar. Idiom är uttryck som inte är genomskinliga till sin betydelse, det vill säga en ordkombination som inte kan tolkas utifrån betydelsen hos de ingående orden.

Läs mer


8.8.2016 Hoppeligen

I mitten av 1900-talet, närmare bestämt år 1957 enligt Svensk ordbok, letade sig ett skämtsamt nyord in i det svenska skriftspråket. Ordet var hoppeligen, en försvenskning av tyskans hoffentlich.

Läs mer


22.6.2016 När är det semester?

Inför sommaren ser många av oss fram emot semestern. En del av oss tänker sig kanske lata dagar på en strand eller i hängmattan.

Läs mer


27.5.2016 Sol

Sol är ett ord som återfinns i många indoeuropeiska språk. På latin och spanska heter det sol, på italienska sole, på franska soleil och på engelska sun. I Norden har vi sol (svenska, norska, danska) och sól, uttalas såol (isländska, färöiska).

Läs mer


29.4.2016 Maj och maja

Blomstermånaden maj har sitt namn efter den romerska guden Jupiter Maius. Ordet maj eller major används även i betydelsen ’avbrutna gröna kvistar’ som man förr i symboliskt eller magiskt syfte smyckade, eller majade, personer eller föremål med.

Läs mer


21.3.2016 Memma

Det svenska ordet memma kommer av finskans mämmi. Ordet markeras som finländskt i de svenska ordböcker som över huvud tar upp det. Både traditionsrätten och ordet är mer eller mindre obekanta i Sverige.

Läs mer


7.3.2016 Rosk

En av de mer kända finlandismerna är rosk, som vi finlandssvenskar tycker om att använda i stället för de standardsvenska orden skräp, sopor eller avfall.

Läs mer


15.2.2016 Bänkskuddargille

I februari brukar eleverna i sista klassen i gymnasiet sluta skolan och börja förbereda sig för studentskrivningarna. Deras sista skoldag kallas på finlandssvenska traditionellt för penkis, på finska penkinpainajaiset.

Läs mer


14.1.2016 Halka

Halka är ett aktuellt ord så här års. Ordet är särnordiskt. Det finns alltså inte i andra germanska språk än i svenskan, norskan (hålke), isländskan och färöiskan (hálka) och i äldre danska.

Läs mer


1.10.2015 Ruska

Ruska hör till typen etablerade och mycket spridda finlandismer, och det finns därför ingen större anledning att motarbeta ordet eller undvika det i talspråk och vardagliga sammanhang.

Läs mer