Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

27.11.2017

2010-talet: Pipsa, mössöron och kronklata publiceras på nätet

Under 2010-talet blev de flesta av Språkinstitutets ordböcker digitala. I dag kan du fritt botanisera i finlandssvenska dialekter, finska dialekter, finlandismer, äldre finskt skriftspråk, karelska och ett antal flerspråkiga ordböcker på nätet.

Vad är en acka? Var i Svenskfinland talar man om pipsor? Svaren finns i Ordbok över Finlands svenska folkmål, eller kort och gott dialektordboken, som utkommer på nätet sedan 2013. Ordboken dokumenterar de svenska dialekterna i Finland cirka 1860–1970.

Lagom till luciadagen 2016 utkom Finlandssvensk ordbok på nätet. I den kan man slå upp kända och flitigt använda finlandismer som hoppeligen, nakupelle, kiva, mössöron och täckas, och uttryck som du söta öde, laga sig i fyllan och blanda bort sig.

mössöron_Foto_ Pixabay
Finlandssvenska mössöron. Foto: Pixabay

Det senaste tillskottet i ordboksfloran är Stora finsk-svenska ordboken, den mest omfattande ordboken mellan finska och svenska, som utkom på nätet våren 2017. Den uppdaterades nyligen med 2 600 nya ord, till exempel e-resepti, ryhmäliikunta och nettiyhteys.

Modern finska, gammal finska och finska dialekter

På finska finns ett flertal nätordböcker av olika slag. Den första ordboken som utkom på nätet var Kielitoimiston sanakirja, som kom redan 2004. Det är den mest omfattande ordboken över modern finska och innehåller över 100 000 uppslagsord från camembertinjuusto, raahustaa, syödä och ydinenergiakäyttöinen till älä.

Karelsk ordbok kom också redan under 00-talet, 2009. Den skrivna karelskan skiljer sig från finskan bland annat genom specialtecken, till exempel i ord som ailastoattšie och hvi̮i̮littša.

Känner du igen orden höski, kloppikurkku och kronklata? Dem hittar du i Suomen murteiden sanakirja (Ordbok över finska dialekter), som kommer att innehålla 350 000 artiklar när den är klar. Den första nätversionen av ordboken utkom 2012.

Vanhan kirjasuomen sanakirja (VKS) dokumenterar det äldre finska skriftspråket (1543–1810), inklusive uppslagsordens ursprung. Där hittas bland annat kyöpeli, som har belägg från och med 1500-talet, 1600-talsordet löösdriivari och oblaatti, som först förekommer i Biblia, Se on: Coco Pyhä Ramattu, Suomexi. Pääramattuin, Hebrean ja Grecan jälken: Esipuhetten, Marginaliain, Concordantiain, Selitösten ja Registerein cansa från 1642. Senast i november uppdaterades VKS med hela avsnittet a–i och nya ord på o.

oblater_Foto Pixabay
"Oblaatti" förekommer redan i äldre finskt skriftspråk. Foto: Pixabay

Den som skriver på finska och börjar tveka vid val av inre och yttre lokalkasus eller behöver kolla upp kommateringsregler hittar värdefull hjälp i Kielitoimiston ohjepankki, frågedatabasen som till exempel innehåller råd och regler om finsk rättskrivning, grammatik och finska namn. Och på svenska finns Ordförrådet, som bland annat svarar på frågor om finlandismer, stavning, ordval och översättning av ord och uttryck från finska till svenska.

Det senaste stora digitaliseringsprojektet på Språkinstitutet är digitaliseringen av namnarkivet, där det finns sedlar med ortnamn på finska, svenska och samiska. De tre miljoner namnsedlarna skannas in och läggs i december 2017 ut på webben. På webbplatsen kommer det också att finnas kartor som i och med digitaliseringen är knutna till koordinatsystemet.

Bianca Holmberg

Läs mer om språkliga milstolpar på 2010-talet (på finska): Sanoin saavutettu, 2010-luku
Översättningar av de finska och karelska orden i spalten (pdf)

Ordbok över Finlands svenska folkmål
Finlandssvensk ordbok
Stora finsk-svenska ordboken
Kielitoimiston sanakirja
Karelsk ordbok
Suomen murteiden sanakirja
Vanhan kirjasuomen sanakirja
Kielitoimiston ohjepankki
Ordförrådet
Presentation av digitaliseringen av namnarkivet

Tillbaka till rubrikerna