Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

rss Språkinstitutet bloggar

Här bloggar vi om stora och små språkliga frågor och fenomen som vi stöter på i vårt arbete eller i vardagen. Vi som skriver är språkvårdare och dialektologer med olika språkliga intressen och arbetsuppgifter.
16.11.2018

Tacksamheten över att ha ett modersmål

Bianca Holmberg

Jag är tacksam över att ha möjlighet att öva upp mina kunskaper i främmande språk, och samtidigt får det mig att förstå hur viktigt och värdefullt det är att ha åtminstone ett språk som man behärskar riktigt bra.

Jag har alltid tyckt väldigt mycket om mitt modersmål, svenskan, och varit intresserad av ord, fraser och fina formuleringar. Samtidigt har jag också alltid varit intresserad av andra språk. Men tack vare att jag sedan en tid tillbaka talar ganska mycket engelska i min vardag har jag lärt mig att uppskatta mitt modersmål ännu mer. Till det finns flera orsaker.

För det första: synonymer

Ta ordet hemskt. Beroende på situation, humör och vad jag talar om kan jag välja mellan att säga att något är hemskt, rysligt, förfärligt, förskräckligt, eländigt, avskyvärt, fruktansvärt, gräsligt, grymt, asigt, äckligt eller vidrigt. Bara för att nämna några tänkbara varianter. Ska jag uttrycka samma sak på engelska reduceras variationsmöjligheterna i mitt begränsade ordförråd till tre: horrible, terrible och nasty.

För det andra: idiomatiska uttryck

Vad är språket om jag inte kan använda apostlahästarna, bära hundhuvudet, både äta kakan och ha den kvar eller kanske plocka russinen ur den, sluta cirkeln eller känna mig som femte hjulet under vagnen? Det är förstås tänkbart att något av de nämnda uttrycken finns även på engelska, men eftersom jag inte är så slängd i engelska idiomatiska uttryck får jag bara prosaiskt säga ”I will walk” i stället för att tala om mina apostlahästar.

cheesecake_foto Pixabay
En fin sak med att behärska ett språk riktigt bra är de idiomatiska uttrycken man då har i sitt register, på svenska till exempel att både äta kakan och ha den kvar. Foto: Pixabay

För det tredje: känslan bakom orden

I själva verket är det faktiskt lättare för mig att i tid och otid sprida känsloord omkring mig på engelska än på svenska, helt enkelt för att de engelska orden betyder så mycket mindre på ett känsloplan. På engelska kan jag nästan slentrianmässigt svänga mig med ett I love you här och där, medan mina ytterst sällsynta Jag älskar dig känns i varje skrymsle av min kropp.

Ett rikt språk är bra för hälsan

Mina iakttagelser ovan är på sätt och vis banala och vardagliga, men jag tror faktiskt att de uttrycker ett grundläggande mänskligt behov av att kunna återge sina upplevelser och känslor på ett så exakt sätt som möjligt. Ett citat ur min intervju med rättspsykologen Julia Korkman i Språkbruk 2/2018 lyder: ”Språket ger redskap för att kunna förstå och hantera världen och personer med svaga språkliga redskap och begreppsluckor har till exempel svårare att berätta om saker som bekymrar dem. Det kan göra dem mer utsatta och sårbara.”

Jag tror det ligger en hel del i det. Samtidigt som det är roligt att ha naturliga möjligheter att öva upp kunskaperna i andra språk på det sätt som jag har just nu när det gäller engelska, får det mig att inse hur tacksam jag är över att ha ett språk som jag verkligen behärskar både ”tekniskt” och känslomässigt. Kanske den tid och möda det tar att utveckla sitt språkliga register genom att till exempel läsa mycket och öva sig på att uttrycka känslor kan ses som en investering i den egna psykiska hälsan?

Läs mer

Språket hjälper oss att minnas (intervju med Julia Korkman, Språkbruk 2/2018)


Tillbaka till rubrikerna | 1 kommentar | Kommentera

18.11.2018 18.25
inga johansson
mitt brodersmål
Jag är tacksam över att ha ett brodersmål också.
Mitt första brodersmål var finska, då min bror kom från Karelen, men med mitt nuvarande brodersmål har jag vänner i hela världen.
La 104-a Universala Kongreso de Esperanto (UK) okazos en la jaro 2019 en Lahti, Finnlando.