Institutet för de inhemska språkens databaser ger svar på språk- och namnfrågor. Här finns också länkar till olika språkliga källor, som ordböcker och ordlistor samt språkvårdsorgan.

Namnplanering i kommunerna

Planering av vägnamn och gatunamn

När nya vägar och gator i en kommun behöver få namn måste många synvinklar beaktas. En viktig aspekt är att namnen ska fungera länge och användas av flera generationer. Den här texten lyfter fram sådana perspektiv på namnplanering som kan vara till nytta vid planeringen av nya namn.

Namnens uppgift

Den viktigaste uppgiften ett vägnamn har är att leda namnbrukarna rätt. Därför ska nya namn skilja sig tillräckligt mycket från andra namn i kommunen, samtidigt som de ska passa in bland befintliga namn. Det är också bra att kontrollera att det inte finns identiska namn i grannkommunerna för att underlätta för räddningsväsendet.

Flerspråkiga kommuner

I två- och flerspråkiga kommuner ska namnen på de olika språken planeras parallellt. När namnen planeras samtidigt är det lättare att bilda fungerande namn på alla språk.

Namnmotiv

Det existerande ortnamnsförrådet

Kännedom om ortnamnens struktur, områdets dialekt och skrivregler är viktigt. Utgå från namnskicket i området när nya namn planeras. Språkinstitutets namnarkiv och Svenska litteratursällskapets arkiv innehåller samlingar med ortnamn från hela landet. Det här materialet kan med fördel utnyttjas vid planering av vägnamn. Vägnamn som bildats till hävdvunna ortnamn i området knyter namnen till området.

Gamla kartor och handlingar

Gamla kartor och handlingar kan innehålla namn som kan vara användbara för nya vägnamn, även om namnen inte lever kvar i bruket längre. När man utgår från äldre namnformer ska stavningen ändå normaliseras så att den följer dagens skrivregler. Exempel: nuförtiden rekommenderas stavningen Västerbacka även om det står Westerbacka på en gammal karta.

Omgivningen

Om det inte finns några lämpliga ortnamn att använda kan man i stället utgå från omgivningen. Man kan namnge en väg utifrån var den går (t.ex. Strandgatan) eller sådant som finns vid vägen (t.ex. Kvarnvägen, Hängbrogränden). Byggnader, broar, järnvägar; backar, åar, ängar, stenar, träd och annat i omgivningen kan ge motiv för nya namn.

Namntema

Man kan också basera sig på ett visst tema vid namnbildningen. Man kan gärna välja ett tema som har koppling till områdets historia (t.ex. sjöfartsrelaterade namn i ett hamnområde), dess näringsliv (namn med anknytning till kaffe i ett område i närheten av en kaffefabrik) eller liknande för att knyta de nya namnen till orten. Enligt samma princip kan det vara klokt att undvika teman som redan används på många håll för de skapar ofta överlappande vägnamn i grannkommuner.

Memorialnamn

Väg- och gatunamn som bildats för att hedra minnet av personer, händelser eller liknande kallas memorialnamn. Med memorialnamn kan man hedra betydande personer som bott länge på orten och haft stor betydelse för den.

Memorialnamn bildas i första hand enligt modellen förnamn + efternamn (i genitiv) + gata/väg (t.ex. Minna Canths gata). Också modellen efternamn (i genitiv) + gatan/vägen (Canthsgatan) kan komma i fråga. Om både för- och efternamnet används blir det tydligare vem en gata uppkallats efter.

Undvik att ge gator namn efter existerande företag eftersom gatunamn inte ska ge företag gratisreklam. Namnge inte gator, vägar, torg och andra platser efter levande människor. En bra riktlinje är att överväga memorialnamn tidigast fem år efter en persons död.

Namnens efterleder och placering av namnen

Namnens efterleder

Efterlederna -vägen och -gatan är de vanligaste efterlederna i väg- och gatunamn och de passar i många fall. Man kan variera efterlederna beroende på om gatan eller vägen ligger i en stad eller på landsbygden: t.ex. -gränden, -gången, -bågen, -stigen, -tåget. Namnens efterleder kan också beskriva den omgivande terrängen: -branten, -kurvan, -backen.

Placering av namnen

Vägar med samma förled (t.ex. Brändögatan, Brändögränden och Brändöstigen) ska placeras nära varandra utgående från hur stora vägarna är i förhållande till varandra. Brändögränden kan då bli en sidogata i förhållande till Brändögatan.

Man ska också tänka på trafikförbindelserna; det är viktigt att man kan nå Brändögränden från Brändögatan. Även om det är till hjälp vid orienteringen om flera vägar med samma förled kan det bli rörigt om för många vägar har samma förled.

Namn med samma tema ska placeras på gator och vägar som ligger nära varandra, inte i olika delar av kommunen. På det sättet blir det lätt att veta i vilken del av kommunen en viss väg eller gata finns, eftersom man kan associera namnet med ett visst område.