Institutet för de inhemska språkens databaser ger svar på språk- och namnfrågor. Här finns också länkar till olika språkliga källor, som ordböcker och ordlistor samt språkvårdsorgan.

Ordböcker

Det finns olika slags ordböcker för olika syften och för olika målgrupper. Det här gäller både en- och tvåspråkiga ordböcker.

Den mest kända svenska ordboken är väl Svenska Akademiens ordlista (SAOL), och ofta ser man att det hänvisas till den när betydelser hos ord diskuteras. Men SAOL är i första hand ett rättesnöre för stavning och böjning. Vill man kontrollera vad ord betyder är en definitionsordbok det lämpligaste verktyget. I en sådan är just ordförklaringarna det centrala. För svenskt samtidsspråk är Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien den mest omfattande definitionsordboken. Svenska Akademiens ordbok, som ordlistan ofta blandas ihop med, är i sin tur ett mastodontiskt verk som beskriver svenska ords utveckling från 1500-talet framåt. Alla här tre ordböckerna finns tillgängliga via en gemensam portal på adressen svenska.se. Via fliken Ordböckerna på den sidan kan den som vill hitta utförligare presentationer av dem.

Ordböcker dokumenterar språket

Man hör ibland argumentet att ett ord är godkänt “eftersom det finns i ordboken” (ofta just SAOL), men ingen ordbok har som uppgift att “godkänna” ord, utan en ordbok dokumenterar språket vid en viss tid(speriod). Moderna ordböcker tar upp både svordomar, könsord och skällsord, vilket förstås inte innebär att det är i sin ordning att använda sådana ord i vilka sammanhang som helst. Ordböckernas kommentarer om stilnivå och bruklighet ger vägledning.

Ingen ordbok kan heller, hur omfattande den än är, kan innehålla alla språkets ord. Att ett ord inte finns med i exempelvis SAOL betyder alltså inte att ordet inte “finns”.

Tvåspråkiga ordböcker har olika syften

Också tvåspråkiga ordböcker har olika användningssyften och vänder sig till olika målgrupper. En ordbok mellan engelska och italienska producerad i Italien riktar sig till italienska användare och ger alltså upplysningar om engelska medan den tilltänkta användaren antas kunna italienska. I ordböcker mellan mindre språk är det inte alltid lika renodlat, men det gäller att vara uppmärksam på om ordboken innehåller den information man behöver innan man skaffar den.

På webben finns det numera mängder med ordböcker av varierande slag. Bakom en del av dem står någon form av redaktioner medan andra fungerar via automatisk informationsutvinning. Vissa kommer till eller kompletteras via så kallad crowdsourcing, vilket innebär att man utnyttjar användarnas respons, ofta via statistiska analyser.

Alla källor kan vara till hjälp, men det kan vara bra att försöka bilda sig en uppfattning om hur tillförlitlig en ordbok är och att jämföra med andra källor.