På tal om språk: Finskan i Sverige och sverigefinsk språkvård

Enligt en uppskattning som gjordes 2019 bor det cirka 727 000 personer med finländskt påbrå i Sverige. Finskan är i dag det näststörsta invandrarspråket efter arabiska och ett av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. Det går inte att säga hur många som verkligen talar finska i Sverige eftersom det inte förs statistik över modersmål där.

– Finskan används både privat och i viss mån i arbetslivet, säger Henna Leskelä, som tidigare jobbade som språkvårdare i finska vid Språkrådet i Stockholm och numera är språkvårdare på Institutet för de inhemska språken.

– I Sverige kunde jag sakna frågor om till exempel kommatering och grammatik, men numera sysslar jag med dem varje dag, säger Henna Leskelä, som har jobbat som språkvårdare i finska både i Sverige och i Finland. Foto: Privat

I arbetslivet används finska framför allt i det finska förvaltningsområdet som består av 66 kommuner och där de finsktalande har utvidgade rättigheter att använda sitt språk i kontakt med myndigheter. Hur bra det fungerar i praktiken är en annan fråga, men rättigheterna är inskrivna i lagen.

I Sverige behövs finska ord för svenska samhällsfenomen och därför har sverigefinska språkvården jobbat en hel del med termer ända sedan 1970-talet. Ett klassiskt exempel är landsting som inte finns i Finland, men som fanns i Sverige till nyligen. Den finska språknämnden, föregångaren till den finska språkvården vid Språkrådet som finns i dag, myntade ordet maakäräjät för landsting. I dag är termen som används region, till exempel Region Stockholm och Västra Götalandsregionen. På finska används termen alue: Tukholman alue och Läntisen Götanmaan alue.

Myyssata och storhandlata

På ett vardagligt plan påverkas sverigefinnarnas finska förstås av den omgivande svenskan, och det märks på olika sätt i deras språk.

– Mångas finska är likadan som den var när de flyttade till Sverige för flera årtionden sedan, och de kanske talar till exempel savolaxdialekt med sina barn och barnbarn, säger Henna.

Exempel på ord som kan saknas bland finsktalande i Sverige är till exempel ord för ny teknik, som man inte nödvändigtvis lär sig om man inte har daglig kontakt med finskan i Finland.

Också Hennas eget språk påverkades under tiden i Stockholm. Myyssata (från mysa) är ett av orden som hon började använda. Ett annat är storhandlata, som inte heller har någon direkt översättning i finskan.

– Storhandlata använder jag fortfarande, till exempel om jag ska åka till en stuga med mina kompisar. På standardfinska skulle det bli ungefär meidän täytyy tehdä isot ruokaostokset eller meidän täytyy ostaa paljon ruokaa (vi måste köpa en massa mat), säger Henna.

Språkpolitik i Sverige, grammatik i Finland

Språkvården i finska har av naturliga skäl olika tyngdpunktsområden i Finland och Sverige. I Sverige sysslar den finska språkvården betydligt mer med språkpolitik. Även om det görs i Finland också har språkpolitiken en annan betydelse när ett språk är i minoritetsställning.

– I Sverige kunde jag däremot ibland sakna frågor om till exempel kommatering och grammatik, men numera sysslar jag med dem varje dag. Svenskan var också en centralare del av mitt jobb i Sverige, säger Henna.

Termfrågorna skiljer sig också åt mellan länderna: i Sverige handlar det om finska motsvarigheter till svenska termer, medan den finska språkvården i Finland vanligen översätter engelska termer.

Henna och hennes kollega Tarja Larsson på Språkrådet gjorde 2018 en undersökning om de frågor som kom in till den sverigefinska språkvården. Hela 60 procent av frågorna handlade om termer, även om andelen frågor om stavning, grammatik och språkpolitik hade ökat jämfört med tidigare undersökningar.

– I Finland får den finska språkvården ofta frågor om stavning och grammatik, till exempel särskrivning och böjning. Dessutom får vi frågor om stil, genre, ordval och formulering av text.

Överlever finskan i Sverige?

En kategori frågor som är vanlig i Finland men åtminstone inte förekom i Sverige när Henna jobbade där, är frågor om jämställt och könsneutralt språkbruk. Henna gissar att det kan bero på att finskan i Sverige är sårbar och språkvården måste koncentrera sig på kärnverksamheten.

– Här i Finland behöver vi inte fundera på om finskan kommer att överleva de närmaste årtiondena, och det tror jag påverkar de frågor vi får, säger Henna.

Överlag pratas det mycket i Sverige om svårigheterna med att överföra finskan till nya generationer och rätten att använda finska i kontakten med myndigheter i Sverige.

– Mina kolleger på Språkrådet menar också att framtiden ser lite osäker ut. En fråga är om viljan att lära sig finska är tillräckligt stor, säger Henna.

Nukkuma-aamu och ylieilen

De tidigare nämnda storhandlata och myyssata är bara två av många exempel på de ord som används i finskan i Sverige. Sveriges Radio Finska har flera gånger utlyst en tävling om årets sverigefinska ord, och 2021 års upplaga av tävlingen pågår just när den här podden släpps. Tidigare vinnare är till exempel fiikata (fika, 2016), fiksata (fixa, 2017) och nukkuma-aamu (sovmorgon, 2018).

– Fiksata är intressant, för det används också i Finland men ändå har det ansetts vara ett typiskt sverigefinskt ord, funderar Henna.

Bland årets kandidater finns bland annat rullatorttu (rulltårta, fi. kääretorttu), rullarappuset (rulltrappa, fi. liukuportaat) och ylieilen (i förrgår, fi. toissa päivänä).

– Till exempel ylieilen och nukkuma-aamu är ganska trevliga och de har kanske något speciellt sverigefinskt över sig, säger Henna.