Till innehållet
Sök

Finska

Finska talas som modersmål av cirka 4,8 miljoner människor i Finland och som andraspråk av ytterligare drygt en halv miljon. Utanför Finlands gränser talas finska i Sverige (cirka 175 000 talare), i Norge (12 000) och i Östkarelen och Ingermanland (50 000–100 000 talare). Dessutom finns det finskspråkiga i bland annat USA och Australien.

Finskan i Finland fördelar sig på flera olika dialekter och vid sidan av de regionala skillnaderna finns det också språkliga varieteter som hänför till grad av formalitet och talarnas ålder, yrke och så vidare.

Språkdrag som kännetecknar finska

Typiskt för finska liksom för andra uraliska språk är att grammatiska relationer uttrycks genom ändelser och affix som fogas till ordstammen. Finskan har femton olika kasus:

Kasus Singularis Pluralis
nominativ työ työt
partitiv työtä töitä
genitiv työn töiden, töitten
ackusativ työn työt
translativ työksi töiksi
essiv työnä töinä
inessiv työssä töissä
elativ työstä töistä
illativ työhön töihin
adessiv työllä töillä
ablativ työltä töiltä
allativ työlle töille
abessiv työttä töittä
komitativ
töine[en]
instruktiv
töin


Verben böjs i person (tulen ’jag kommer’, tulemme ’vi kommer'), substantiv tar possessivsuffix (kirjasi ’din bok’, talomme ’vårt hus’), och enklitiska partiklar anger relationer (tulethan 'visst kommer du väl', sinäkin 'även du', Timokaan ’inte heller Timo’, onpas ’[det] är [det] visst’).

Det finns många olika avledningsändelser och ordbildningen är rik (t.ex. kirja ’bok’ > kirjata ’anteckna’, kirjoittaa ’skriva’, kirjoituttaa ’låta skriva’, kirjoitus ’skrivande; skrivelse’, kirjoitella ’skriva’, kirjoittelu ’skrivande’, kirje ’brev’, kirjava ’brokig’, kirjo ’spektrum’, kirjoa ’brodera’).

Det finska skriftspråket

Det finska skriftspråket är omkring femhundra år gammalt och kan delas in i tre perioder:

  • Äldre finskt skriftspråk (cirka 1540–1810)
  • Tidig nufinska (cirka 1820–1870)
  • Nufinska (cirka 1880–)
Till den tidigaste perioden hör Mikael Agricola och hans efterföljare. Den äldsta boken på finska är Mikael Agricolas abc-bok Abckiria som trycktes år 1543. Finska hade skrivits redan tidigare, bland annat för undervisningen i kristendom, men få texter finns bevarade. I början av 1800-talet satsade man aktivt på att utveckla det finska skriftspråket. Östliga språkdrag togs in jämsides med västfinska, som tidigare dominerat, och i slutet av 1800-talet hade det finska skriftspråket stabiliserat sig.

Finska är ett finsk-ugriskt språk och släkt med till exempel estniska, samiska och ungerska. Tillsammans med de samojediska språken bildar de finsk-ugriska språken den uraliska språkfamiljen. Språken är inte alls besläktade med de indoeuropeiska språken dit svenska hör.