Svengelsk särskrivning

Reuters ruta 23/2 2000

En notis här i Dagboken i går berättade om de protester som namnet på Ålands nya allhall, Eckerö Hallen, helt befogat har väckt bland språkmedvetna ålänningar. Bland annat behandlades namnet i en ledare av Nina Fellman i Nya Åland som på ett förtjänstfullt sätt gick till storms mot de nya engelsk influerade sär skrivningarna inte minst i reklam världen.

Det stora problemet verkar vara att många inte längre intuitivt uppfattar skillnaden mellan sammansatta ord – som skall skrivas ihop – och kombinationen av attribut plus huvudord. Det är, som så många gånger har påpekats, en väsentlig skillnad mellan en sjuk sköterska och en sjuksköterska, mellan en lång hårig yngling och en långhårig yngling och mellan uppmaningen Rök fritt och förbudsskylten Rökfritt.

Jag har någon gång förut exemplifierat detta med namnet på några torg i Helsingfors. Vi kan jämföra de sammansatta (och sammanskrivna) Salutorget och Sandvikstorget (med -torget i bestämd form) med Hagnäs torg, där förhållandet mellan leden är detsamma som i konstruktioner av typen Åbo hamn och Jorvs sjukhus. Att det i dessa senare fall är fråga om tvåordsfraser framgår också av uttalet med trycket på det senare ordet, i synnerhet i etablerade namn som just Hagnäs torg.

Ett undantag mot den regeln är Tölötorg, likaså i Helsingfors. Där kan sammanskrivningen inte ses som något annat en en felskrivning, ett olycksfall i arbetet i stadens namnkommitté redan på 1920-talet. Också uttalet med tryck på -torg visar ju att det uppfattas som en tvåordsfras.

Varför är det då rätt att skriva Hagnäs torg men inte Eckerö Hallen? Jo, det beror på att namnet i ett sådant fall funktionellt sätt står i genitiv (jfr Jorvs sjukhus), och efter genitiv har vi i svenskan obestämd form: Stinas cykel, inte Stinas cykeln. Eckerö hall hade alltså grammatikaliskt sett varit korrekt, även om det hade kännts mindre naturligt än Eckeröhallen.

Saken kompliceras i någon mån av att konstruktionen genitiv plus bestämd form faktiskt förekommer i vissa finlandssvenska dialekter i fraser som Kalles båthuset. Den har också satt sina spå i vissa mer eller mindre etablerade namn, t.ex. Munksnäs allén i Helsingfors och Kökars fjärden mellan Kökar och Föglö. Att de inte bara är felaktigt särskrivna utan verkligen uppfattas som tvåordsfraser framgår av uttalet med trycket på allén respektive fjärden.

Men Eckerö Hallen är knappast en sådan genuin dialektal form, och namngivarna har knappast tänkt sig att namnet skall uttalas med tryck på Hallen. Jag är rädd för att det är den globala engelskan och inte den lokala dialekten som har inspirerat till den för svenskt riksspråk främmande namnformen.

Mikael Reuter