Jag kommer nog nästa torsdag

 Reuters ruta 14/6 2013

Det finns finlandismer som är svåra att förstå för sverigesvenskar, det finns sådana som kanske är förståeliga men som känns främmande, och så finns det ett antal ord och uttryck som känns helt naturliga men som lätt leder till missförstånd för att de har en lite annan betydelse i finlandssvenskt språkbruk än i rikssvenskan. Till dem hör bland annat det lilla ordet nog och ordet nästa i tidsuttryck. Jag har berört dem tidigare, men de tål att tas upp på nytt.

Det är faktiskt många sverigesvenskar som har vittnat om att ett finlandssvenskt nog lätt missuppfattas i Sverige. I Sverige är nämligen nog närmast försvagande (med betydelsen ’antagligen’,’ troligen’,’ kanske’), medan det i finlandssvenska tvärtom oftast har en förstärkande och bekräftande betydelse (’utan tvekan’, ’helt säkert’). ”Jag blev förhindrad i dag, men i morgon kommer jag nog” innebär normalt i Finland att den talande är övertygad om att han kommer i morgon. I Sverige däremot kan man inte alls vara så säker på att han dyker upp.

Nyligen kunde man i en lokaltidning läsa om renoveringsarbeten på en bank som hade lett till att bankomaten avlägsnats. ”Den kommer nog tillbaka” sade bankdirektören. För en finlandssvensk är det ingen tvekan om att bankomaten snart är på plats igen, men en sverigesvensk skulle lätt kunna uppfatta det som om det inte alls var så säkert.

Den här skillnaden mellan finlandssvenskt och sverigesvenskt språkbruk går ”nog” inte att arbeta bort. Men för undvikande av missförstånd bör vi vara medvetna om den och tänka på den när vi umgås med personer från Sverige.

Och så var det detta med nästa i tidsuttryck. Många i Finland uppfattar det som liktydigt med finskans ensi och an­vän­der det om till exempel veckodag­ar och års­tider som ligger nära i tiden, me­dan andra, fram­för allt i Sverige, räknar med att det ska vara åt­minstone ett vecko­slut respektive årsskifte och helst i det när­maste en vecka respektive ett år emellan för att man ska kunna tala om ”nästa”. Talar man i juni 2013 om nästa vinter uppfattar en stor del av finlandssvenskarna det antagligen som vintern 2013–2014 (= i vinter), medan de flesta rikssvenskar tror att det handlar om vintern 2014–2015. Motsvarande gäller om man till exempel en måndag talar om nästa torsdag.

I det här fallet är jag mer benägen att tala för att vi också i Finland ska följa det allmänsvenska språkbruket – inte minst för att det redan nu är naturligt för många. Använd alltså gärna uttryck som i vinter och på torsdag om årstider och dagar som är relativt nära förestående, och nästa vinter och nästa torsdag bara när det är minst i det närmaste fyra årstider respektive sex dagar till tidpunkten i fråga. Och observera att på torsdag ska användas om kommande tid, inte i samma betydelse som i torsdags. I oklara fall är det alltid bäst att precisera med årtal eller datum.

Mikael Reuter 

mikael[at]undala.fi