Språkinstitutet bloggar
10.4.2024 Havregryn är inte samma sak i Finland som i Sverige
Frukosten har potential att bli en förvirrande historia på båda sidorna om Östersjön, i alla fall om den innehåller havre.
3.4.2024 Det är inte ofta en tröja är passlig
Om en finlandism som står omarkerad i Svensk ordbok och om en icke-motsats.
26.1.2024 Gör inte narr av andras namn
Den årliga listan över förordade eller inte förordade förnamn från Justitieministeriets nämnd för namnärenden är nu publicerad. Namnvårdaren Maria Vidberg påminner om att namnen handlar om verkliga människor och deras liv.
24.10.2023 Snart kanske Chat GPT talar Pyttisdialekt
De svenska dialekterna i Finland hänger med i den tekniska utvecklingen.
9.10.2023 Svett på svenska ja hiki suomeksi
Länge undrade jag om parallellspråkighet utanför jobbets fyra väggar i stort sett var en utopi eller i alla fall ett lysande undantag. Sedan började jag gå på gym.
25.9.2023 ”Vem kan jag hälsa från?”
Kommer ni ihåg hur det var att presentera sig med hela sitt namn på telefon?
18.9.2023 Tygskrapa på menyn
Språkligt detektivarbete ska skötas av ordboksredaktörer, inte av restaurangbesökare.
27.6.2023 Allemansrätten har aldrig exkluderat någon
Ordet jokamiehenoikeus byts ut till det könsneutrala jokaisenoikeus på finska, men på svenska fortsätter vi tala om allemansrätt. Myndighetsspråkvårdaren Mia Falk förklarar varför.
29.5.2023 Ordet fika väcker starka känslor bland finlandssvenskar
Att fler svenskar än finländare säger fika är knappast någon stor nyhet, men att fika får så negativa reaktioner bland finlandssvenskar är mera överraskande.
22.5.2023 Hellre snälla barn än snella ormar
Vad har en omtänksam person, en slug förrädare och ett snabbt tåg gemensamt?
8.2.2023 Farliga farbröder och en fjälltyska
Ve den som råkar ut för bulubisin, påsagubben eller fjälltyskan.
3.2.2023 Mitt språk, mina vingar
May Wikström bloggar om orden, det första språket och kroppens förmåga att minnas.
18.11.2022 Svenskan – ett fattigt språk eller ett språk med ord för allting?
Om en seglivad myt och fyra olika slevar.
26.10.2022 Musen i mataffären
Jag blir mer och mer övertygad om två saker: alla vi som kämpar på för att lära oss ett nytt språk är hjältar och den mest oumbärliga ingrediensen i all språkinlärning är förmågan att skratta åt sig själv.
8.9.2022 Förpersonen borde vara chef
Vilken könsneutral titel passar bäst för den närmast överordnade på jobbet?
17.8.2022 Språket – vårt kulturarv
Språket är inte bara ett kommunikationsmedel, om nu någon till äventyrs trodde det. På Språkinstitutet har vi förmånen att arbeta med något som i själva verket också är vårt kulturarv, nämligen språket.
20.6.2022 ”Jag blir glad av att tala svenska!”
Svenska avdelningens praktikant Janina Andersson bloggar om att studera språk av pur glädje.
24.5.2022 Nato, N.A.T.O. eller NATO?
Ska initialförkortade namn skrivas med versal eller inte? Ett tips är att kolla om du läser eller säger namnet som ett vanligt ord.
12.5.2022 Hundholmen heter Hundholmen också på finska
Myndigheter måste kunna skilja på hävdvunna och planerade ortnamn. Hundholmen är ett hävdvunnet ortnamn medan Hundholmsbron är ett planerat ortnamn.
20.4.2022 Känner du din småkusin?
I Finland kan småkusiner vara fullvuxna tvåmeterskarlar. I sverigesvenskt standardspråk handlar det nästan alltid om en liten släkting.
4.3.2022 Dagen när språket blev ett slagfält
Kriget förde in tunga och laddade ord i våra vardagsrum. Det utmanar vår medvetenhet om ordens betydelse på flera plan.
25.2.2022 På 1600-talet sökte Olof Rudbeck Atlantis med språkets hjälp
På 1600-talet påstod sig den svenska professorn Olof Rudbeck ha hittat Atlantis i Sverige. Hans fanatiska sökande resulterade i ett massivt verk.
22.2.2022 Namnet på en app är också myndighetsspråk
Planera på både svenska och finska och välj klara, sakliga och begripliga namn − också för tjänster och tekniska hjälpmedel.
9.2.2022 Om statistiska finlandismer
Vissa ord favoriseras i finlandssvenskt språkbruk på ett sätt som tränger undan deras synonymer. De här markörerna kallas statistiska finlandismer.
9.12.2021 Låt Svenska Akademiens ordbok få en fortsättning!
Den historiska ordboken SAOB har stort värde även i Finland. Men nu är ordboksredaktionens framtid hotad.
24.11.2021 Personnamn i gatunamn − med ett s i fogen eller inte?
Reglerna för hur sammansatta namn kan bildas i svenskan är inte entydiga.
28.10.2021 Varje språk är unikt och fullödigt
Blogg: "Språk är helt enkelt olika. Och det är det fina med dem!"
15.10.2021 Hästen syns i våra ortnamn
I det svenska ortnamnsförrådet i Finland finns fler än tusen namn som på ett eller annat sätt har koppling till hästar.
Att skriva korta meningar är inte automatiskt klarspråk, konstaterar Maria Fremer.
1.10.2021 Våga testa parallellspråkighet!
Heittäydy rohkeasti rinnakkaiskielisyyteen!
27.8.2021 Språkteknologi tema för Nordiska språkmötet
Norden kan inte vänta på att teknologijättarna ska utveckla språkteknologi för de nordiska språken, utan vi måste ta saken i egna händer.
22.6.2021 Vargen – elakheten, grymheten och girigheten själv
Vargen har spridit skräck i Norden i hundratals år, och i språket syns spåren av rädslan och hatet som vargen har framkallat genom tiderna.
3.6.2021 Idiomatiska uttryck
När jag och min man nyss hade träffats frågade han en gång om jag ”spelade svensk” (han sade då ”play the Swede” eftersom vi talade engelska).
19.5.2021 Finska förkortningar är inte svenska
När Geologiska forskningscentralen förkortas GTK i en svensk text är det finskan som ligger bakom förkortningen. Det finns alltså ingen svensk förkortning för den här myndighetens namn.
12.5.2021 Att namnge en gata eller park ska inte vara ett sätt att bearbeta sorg
Det finns en utbredd uppfattning om att det är den ultimata hedersbetygelsen för en person att hen får en väg, gata eller park namngiven efter sig.
17.3.2021 Namnet Lillören ska stavas på samma sätt i hela landet
Ortnamn ska stavas i enlighet med standardspråket.
11.3.2021 Får man säga ”finne”?
Skulle det inte vara läge att slopa ordet finne som har en så negativ klang, undrade en person som vände sig till vår språkrådgivning.
8.3.2021 Fina damer och fula käringar
I benämningen internationella kvinnodagen används det neutralaste möjliga ordet för en ”fullvuxen person av honkön”. Det finns många till, och alla är inte lika neutrala.
17.2.2021 Nordiskt samarbete på 700-talet och i dag
Nordiskt språksamarbete har man sysslat med i snart 70 år, eller 1 300 år, om vi räknar från när runristarna möttes i Hedeby på 700-talet. I år möts vi digitalt, men det gör inte samarbetet mindre viktigt.
10.2.2021 Varför finns det så ont om dock?
Många finlandssvenskar har lärt sig att undvika ordet dock, men nu kan det vara dags att tvätta bort ordets formalitetsstämpel och ta detta praktiska ord till heders igen.
4.1.2021 Tekniken blev min ödmjuka tjänare
I många år höll avskyn för teknik mig i sitt grepp. Men till slut lyckades jag tämja den och i dag är den en ödmjuk tjänare i min och språkets tjänst.
28.12.2020 Coronaorden grasserar på årets nyordslista
Advent är väntans tid. Vi är många som med tindrande ögon väntar på nyordslistan som alltid publiceras i mellandagarna.
14.12.2020 Rör inte mitt namn!
Vi har fått ett nytt datasystem och plötsligt heter jag ”Maria Maria”.
7.12.2020 Och plötsligt var jag vuxen
Jag har under en stor del av mitt yrkesverksamma liv tänkt på administration och byråkrati som något torrt och tråkigt.
18.11.2020 Benämningen välfärdsområde är inte sakligt myndighetsspråk
Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) har i flera år arbetat för ett sakligt, klart och begripligt myndighetsspråk i samband med vårdreformen. Det gäller också de namn och benämningar som är aktuella i och med reformen.
28.10.2020 Vad ska man kalla Kurvi på svenska?
Det finska namnet Kurvi är ett inofficiellt slangnamn för den del av Tavastvägen i Helsingfors som kröker sig vid Sörnäs metrostation.
14.10.2020 Klottet som blev personligt
Språkbruket är en personlig sak. Ve den som dömer ut mitt klott.
6.10.2020 På tal om språk: Mikael Reuter dokumenterade svenskan i 753 språkspalter
Mikael Reuter berättar bland annat vad en kas är och varför han inte vågade skriva någon språkspalt om hen i ett poddavsnitt om svenskans utveckling under nästan 40 år.
11.9.2020 Många erkänner gärna att de inte kan svenska
De preliminära resultaten från Språkbarometern 2020 presenteras i september. Ett mönster är bekant från tidigare barometrar: det är den svenska minoriteten i tvåspråkiga kommuner med finsk majoritet som oftast upplever språkliga brister i samhällets tjänster.
10.9.2020 Beundrad björn bär bredd av benämningar
Älgen må vara skogens konung, men björnen är skogens heder – i alla fall enligt Kalevalas 46:e runa: ”O, du ljuvligt bruna pöspäls! […] du skogens heder, far iväg på viga fötter, tassa tyst i blåa sockor”.
24.8.2020 Att vara sverigesvensk i Svenskfinland – när majoritet blir minoritet
Under lite mer än fem års tid har jag fått höra hur ovanligt det är jag som svensk har flyttat till Finland – riktningen brukar ju gå åt andra hållet.
18.8.2020 Från svensexa till henhippa
Seden att uppmärksamma det blivande brudparet före bröllopet är gammal, men traditionerna har förändrats sedan 1500-talet.
30.6.2020 Språkbruket ska inte diskriminera
Att ord kan väcka starka känslor visar än en gång den diskussion om ordet eskimå som nyligen pågått i de finländska medierna, framför allt i de sociala medierna.
17.6.2020 Språket kan inte konserveras
I början av 2000-talet fick mina klasskompisar och jag en uppgift som gällde att böja substantiv i plural. Ett av orden var baby.
1.6.2020 En ny vägtrafiklag – hurra!
Den nya vägtrafiklagen gläder språkentusiaster.
15.5.2020 Franska streck
Franska streck kan orsaka förvirring i kommunikationen mellan finlandssvenskar och sverigesvenskar.
14.5.2020 Namnen på landskapen berättar om vår historia
Finland hade tidigare nio landskap som vi i dag hänvisar till som historiska: Egentliga Finland, Karelen, Lappland, Nyland, Satakunta, Savolax, Tavastland, Åland och Österbotten.
13.5.2020 Vänner, kompisar och gamla bekanta
På gamla vänners dag kan vi fråga oss vad en vän egentligen är och om vi möjligen har både vänner, kompisar och bekanta.
11.5.2020 Podden På tal om språk: Ordboksredaktören är en samhällsmedveten detektiv
I podden På tal om språk berättar ordboksredaktören Nina Martola om hur det är att balansera mellan språkutvecklingen i två samhällen och varför pronomenet han fortfarande kvarstår i de flesta exempelmeningar i Stora finsk-svenska ordboken.
6.5.2020 Spår, leder och rutter
Sverige och Finland har olika svenska ord för leder för vandring och cykling. I Sverige talar man om motionsspår, medan man i Finland företrädesvis kallar dem friluftsleder.
8.4.2020 På påskmorgonen dansade solen
Ordet påsk har vi från hebreiskan och i dialekterna finns det många sammansättningar på påsk, till exempel påskhare, påskhäxa och påskbenog. Påsken är också förknippad med vädertydor och folktro.
31.3.2020 Vi besteg Blåberget
I lördags cyklade jag tillsammans med min familj förbi ett litet berg i Bocksbacka här i Helsingfors och vi bestämde oss genast för att återvända följande dag och bestiga berget. Något högt berg är det inte frågan om men det såg inbjudande ut.
20.3.2020 En funderare kring -are
Ord på -are är mycket vanliga på svenska. De utgör en brokig skara, men gemensamt för många av dem – dock inte alla – är att de syftar på någon eller något som gör något.
17.3.2020 Försåtliga vänner − eller något om finskans eli
Falska vänner är i språkliga sammanhang ord som ser lika ut i två olika språk men som har olika betydelser. Men ord kan vara försåtliga på många olika sätt. I fråga om paret eli − eller är det olika betydelseomfång som ibland ställer till det.
11.3.2020 Varför finns det så lite forskning om de litterära modernisternas språk?
Jag hade glädjen att få sitta i redaktionsrådet för Henry Parlands skrifter, vars sista del gavs ut i början av året. För mitt arbete i rådet hade jag tänkt läsa tidigare språkvetares forskning kring Parlands språk. Men någon sådan kunde jag inte hitta.
4.3.2020 Språket räcker oftast till – men inte alltid
Vårt språk är fullt av användbara standardfraser som underlättar vardagen och mötet med både nya människor och gamla bekanta. Men ibland känns det omöjligt att hitta ord och fraser som känns rätt.
28.2.2020 Epidemier, pandemier och vanliga förkylningar
Det nya coronaviruset är det hetaste samtalsämnet för tillfället. Ska den här epidemin utvecklas till en pandemi? Har vi att göra med en riktigt farlig farsot? Eller går det nya coronaviruset lika obemärkt förbi som en vanlig förkylning?
19.2.2020 Att avskeda någon kan vara lustigt och olustigt
När man talar om att avskeda någon i betydelsen ta farväl används avskeda som en ordlek. Att bli avskedad i ordets verkliga bemärkelse är däremot knappast lika lustigt.
14.2.2020 Från Stockholmsäktenskap till samboförhållanden
På alla hjärtans dag kanske en och annan hoppas på att hitta kärleken, som med tiden kan leda till ett Stockholmsäktenskap, eller, som vi i dag skulle säga, ett samboförhållande.
10.2.2020 Gör det lätt att välja dagis och skola på svenska
Framtiden för svenskan i Helsingfors ser ljus ut, åtminstone om man ser på befolkningsutvecklingen.
5.2.2020 Runebergstårtor och andra finländska bakverk
Runebergstårtorna som äts på Runebergsdagen den 5 februari har en känd historia och är uppkallade efter en känd person. Men känner du till Topeliusbakelsen, Alexandersbakelsen och Ellen Svinhufvudtårtan?
4.2.2020 Kräfta blev cancer i svenskan
Den 4 februari är det världscancerdag. Som sjukdomsbenämning har cancer trängt undan det tidigare kräfta i svenskan.
31.1.2020 Kyndelsmässodagen
Den 2 februari, eller den därpå följande eller föregående söndagen, infaller kyndelsmässodagen – en dag som firas till minne av en biblisk händelse men som har fått sitt namn efter en senare tradition.
22.1.2020 Ny teknik, nya textgenrer
Kommer ni ihåg när ”alla” skulle skriva blogg och det fanns bloggportaler där man kunde hitta bloggar på all världens teman?
20.11.2019 Kommuner, logotyper och den språkliga kontexten
För ett par månader sedan diskuterades Helsingfors stads bruk av stadens logotyper både i en krönika och i en insändare i Hufvudstadsbladet.
18.11.2019 En uppsjö av kakor
Kakans dag firas den 18 november, men frågan är vilket slags bakverk det är meningen att man ska äta.
14.11.2019 Hästen är stor i språket
Hästen är ett stort djur både fysiskt och språkligt. När hästen förekommer i språkliga uttryck är det ofta fråga om stor styrka, stora mängder eller stor intensitet.
7.11.2019 Läroverk och andra läroanstalter
Vårt skolsystem ändras med (o)jämna mellanrum, och det är inte lätt att hålla reda på vad olika skolor ska kallas.
31.10.2019 Kusliga ortnamn
Det finns mord, skräck och död i våra ortnamn.
24.10.2019 Raggsockor, yllesockor och strumpor
I Sverige firas raggsockans dag i oktober, men i Finland är ordet yllesocka mycket vanligare.
15.10.2019 Ett klart myndighetsspråk ligger i allas intresse
För ett lyckat klarspråksprojekt behövs experter på språk, innehåll och teknik.
9.10.2019 Vepsiskt talspråk och skriftspråk är två olika saker
I en del byar framför allt i Leningrads oblast i Ryssland kan man höra det östersjöfinska språket vepsiska talas av äldre personer. Däremot är det inte lika självklart att de kan läsa den enda dagstidningen som utkommer på vepsiska.
25.9.2019 Ilskna blanketter
Vår vardag har underlättats betydligt av ett gediget, grundligt klarspråksarbete som gjort det lättare att förstå svåra saker vi möter i vår vardag. Men häromdagen slog det mig att det är något annat som tagit över i stället, och som stjäl orimligt mycket av vår tid. De elektroniska blanketterna, blanketterna på nätet.
19.9.2019 Finlandssvenskarna åker på södernresa
Resevokabulären kan avslöja om talaren är finlandssvensk eller sverigesvensk. Många finlandssvenskar ”åker till södern”, medan en sverigesvensk åker på solsemester till Mallis. Ändå kan de vara på väg till samma ställe.
16.9.2019 Det är vi själva som ska ta ansvar för våra språk
I somras deltog jag i en konferens där forskaren Agnes Bodis berättade om språksituationen vid högskolor i Australien. Den stora mängden utländska studenter, speciellt från Asien, har ifrågasatts under de senaste åren.
12.9.2019 Nentsiskan används ibland som hemligt språk
”Hon verkar känna till den här saken” är ett enda ord på nentsiska, ett samojediskt språk som talas i Sibirien. Språket är utrotningshotat, men ännu finns det cirka 25 000 personer som talar nentsiska på den sibiriska tundran.
5.9.2019 Därför läser vi!
Inför FN:s läskunnighetsdag den 8 september konstaterar vi att det är ett privilegium att kunna läsa. Det kan öppna nya världar för oss och erbjuda underbar avkoppling i ett stressigt liv. Och många har läsningen att tacka för att de har ett stort ordförråd och lätt för att uttrycka sig.
30.8.2019 No-Harm center är ett misslyckat namn
Vasa centralsjukhus har föreslagit namnet No-Harm center för sitt nya center för patientsäkerhet. Att på det här sättet åsidosätta nationalspråken i namngivningen är inte förenligt med den finländska lagstiftningen.
27.8.2019 Det var som katten!
Katten har varit husdjur i runt fyra årtusenden så det är inte så överraskande att vi har en mängd uttryck i våra språk där ordet katt ingår.
12.8.2019 Urbaniseringen påverkar komis framtid
I dag förlorar många komer sitt språk i och med urbaniseringen och den proryska språkpolitiken, men den kulturella identiteten är fortfarande rätt stark bland ett av Europas ursprungsfolk.
9.8.2019 På tal om språk: hur nyordet blippa kom in i svenskan
I det andra avsnittet av podden På tal om språk diskuterar vi nyordet blippa och hur språkvården jobbar med nya ord och klassiska språkfrågor. Dagens gäst är mediespråkvårdaren Anna Maria Gustafsson.
1.7.2019 Lathund – en odåga till lätting och ett hjälpmedel
Enligt ordböckerna är lathundar lata odågor, men den vanligaste betydelsen av ordet lathund är ett hjälpmedel, till exempel en lista med fakta som är svåra att hålla i minnet. Och kan Karo som slöar i hundkojan kallas för lathund?
20.6.2019 Grinden avstängd
Gatunamn som Grinden eller Vågbrytaren kan liva upp namnbeståndet i ett område, men i vissa kontexter kan de också bli obegripliga.
19.6.2019 Att klyva hår, rida på paragrafer och ”nossa prickar”
I många fall är det bra och till och med nödvändigt att vara noggrann. En person som upplevs som alltför petig kan dock gå sina lite mer lättvindiga medmänniskor på nerverna, och det finns många mindre smickrande uttryck för pedanteri.
13.6.2019 Vad får man säga utan att kränka någon?
Hur är det nu med ordet handikappad − får man använda det? Borde vi numera tala om tjänstepersoner i stället för tjänstemän? Hur ska vi uttrycka oss för att visa att vi är genusmedvetna?
6.6.2019 På tal om språk: Prost och präst i dialekterna
Det är premiär för Språkinstitutets svenska podd på tal om språk! I det första avsnittet berättar huvudredaktör Caroline Sandström vad orden prost och präst i dialekterna säger om det gamla bondesamhället.
28.5.2019 Jag är kanske lite opersonlig, trots allt
Finländsk telefonservice känns ibland lite burdus och korthuggen, medan den sverigesvenska kan ge en finländare en trevlighetschock. Ett typexempel på hur kulturskillnader syns i språkanvändningen.
23.5.2019 Lämna
Brexit har blivit en verklig långdans i politiken och medierna, och i svenska medier ser man då och då när det skrivs om Brexit att verbet lämna används utan objekt: Ska Storbritannien stanna eller lämna?
14.5.2019 Ortnamn ska leva med sin tid
På sistone har jag i flera sammanhang stött på en uppfattning om att ortnamn borde stavas så som de stavades till exempel på 1800-talet. Ålderdomliga stavningsformer motiveras med att det handlar om historiskt korrekta, ursprungliga stavningsformer.
9.5.2019 Vägpåsar för fisk och frukt
Det är antagligen ganska få av oss som stött på ordet vägpåse. Förleden väg- kan åtminstone formellt hänföra sig antingen till färdvägar eller till verbet väga.
2.5.2019 Kakolan funikulaari kan visst ha ett svenskt namn!
Ortnamn ska inte översättas, men det är skillnad på etablerade ortnamn och nybildade namn.
30.4.2019 Ursprunget till Glada vappen?
En vänlig läsare skickade en inskannad bild på en insändare publicerad i Hufvudstadsbladet den 1 maj 2000. Insändaren är undertecknad med signaturen Gospadin. Insändarskribenten, uppenbarligen manskörssångare på 1940–1950-talet, berättar om sina personliga minnesbilder av ursprunget till uttrycket Glada vappen.
29.4.2019 Glada vappen med struvor och mjöd!
Det är ett mysterium varför många finlandssvenskar önskar varandra glada vappen i stället för glad valborg, men hälsningen kan från början ha använts på skämt. Även de finländska struvorna och det finländska mjödet är ofta annorlunda än i Sverige.
26.4.2019 Flanera på stan och släntra omkring i badtofflor
Förutom att gå ut och promenera kan vi bland annat spatsera, flanera och spankulera. Eller varför inte ”förflytta oss genom att växelvis flytta den ena foten framför den andra, som då hålls kvar mot underlaget vanligen med underförstådd riktning framåt”, det vill säga – gå.
17.4.2019 Glass för språknördar
FizzyDizzy? One Sweet World? 1917 tall? Nej, vi talar varken om leksaker, någon ny amerikansk dokusåpa eller en historisk roman om Finlands självständighet utan om glass.
4.4.2019 Opålitlig som april, dyster som november
Vissa månader har sina egna karaktärsdrag i språket. Ordböckerna bekräftar att april är en alltigenom ombytlig och opålitlig månad. Om maj finns det däremot bara positivt att säga, medan november associeras med ren och skär dysterhet.
19.3.2019 Dagsmeja, solmeja
Nu i mars börjar solen på allvar värma och tina upp den frusna marken. Det är dagsmeja.
6.3.2019 Prata, bara prata!
Det är bara dumt att nedvärdera sin operfekta finska, sin rostiga tyska och sin oidiomatiska engelska. Gör man det och låter bli att prata, missar man möjligheten att tala med 890 miljoner människor!
4.3.2019 Vi skidar och skrinnar i väntan på våren
Med sportlovssäsongen i full gång och våren runt hörnet gäller det att passa på att åka skidor och skridskor, eller skida och skrinna, innan tövädret eller blidan och våren är här igen.
1.3.2019 Fastlag
Den som inte hyser några betänkligheter när det gäller att stoppa i sig kraftig mat har nu några trevliga dagar framför sig, nämligen fastlagen.
12.2.2019 Det våras för valrörelsen
I år har vi två eller tre val att se fram emot: riksdagsval, Europaparlamentsval och eventuellt också ett landskapsval. Det är dags för en liten repetition av valterminologi!
7.2.2019 Myndigheter och logotyper
Livsmedelsverkets flerspråkiga logotyp är ett gott exempel på att myndigheters logotyper kan inkludera myndighetens namn på finska, svenska och engelska.
30.1.2019 Barnholmar
Sammanlagt finns det lite över fyrtio ”Barnholmar” i vår skärgård, de flesta inom Åboland.
23.1.2019 Engelskan − hot eller tillgång?
Det har varit mycket tal om engelskan den senaste tiden. I vissa fall utmålas dystra hotbilder om hur engelskan kommer att ta över svenskan och finskan helt och hur att våra språk kommer att degraderas och förpassas till enbart den privata sfären.
17.1.2019 Lejon och poltsare
Det är viktigt att läsa en text eller en fråga ordentligt innan man kommenterar och svarar, oavsett om det gäller ett prov i skolan eller ett inlägg i sociala medier.
20.12.2018 Vispgröt och chokladplatta
I vår julkalender på Facebook och Instagram ställde vi frågor om gröt, kött, korv och choklad. Här är resultaten!
17.12.2018 Jultomten i Norden
Jultomten hör till de figurer som finns i alla nordiska länder, men vars namn ser olika ut i varje nordiskt språk. Traditionerna kring jultomten är däremot lika i flera länder, även om det finns undantag.
13.12.2018 Rosoll – en finlandism med ryska rötter
Bakgrunden till att julens rödbetssallad kallas rosoll av många finlandssvenskar hittar man i ett ryskt dialektord som har lånats in i finskan.
10.12.2018 Namn på hållplatser som gåvor?
Helsingforsregionens trafik byter namn på spårvagnshållplatsen Tolvskottsgatan i Helsingfors till Utrikesministeriet. Ändringen motiveras med att man vill fira Utrikesministeriet som fyller 100 år.
23.11.2018 Många yngre skriver fortfarande skall
Vår enkät om användningen av ska och skall visar att de flesta skriver ska, men att skall också fortfarande förekommer. Överraskande nog är andelen som alltid använder ska minst i åldersgruppen 21–35.
21.11.2018 Samsovning
Sammansättningar kan vara rätt så kluriga och betyder inte alltid det man kunde tro att de gör. Att samsova är visserligen att sova tillsammans, men inte med vem som helst.
16.11.2018 Tacksamheten över att ha ett modersmål
Jag är tacksam över att ha möjlighet att öva upp mina kunskaper i främmande språk, och samtidigt får det mig att förstå hur viktigt och värdefullt det är att ha åtminstone ett språk som man behärskar riktigt bra.
12.11.2018 Sammanslagna skolor och skolors namn
Jag träffar en skolelev på bussen och vi börjar prata om vilken skola hen går i. Hen svarar något stapplande "Hagaenheten i Hoplaxskolan". Det är tydligt att eleven tycker att skolans namn är komplicerat.
11.10.2018 Klarspråk
När experter skriver en text så att lekmän kan förstå den, brukar man ibland säga att experterna skriver klarspråk. Men vad är klarspråk egentligen, och hur skiljer det sig från t.ex. lättläst text?
8.10.2018 Rawfoodtårtor och havregrynsgröt
Nya matord på främmande språk översköljer oss i en aldrig sinande ström och det är inte så lätt att orientera sig bland gojibär, labnehbollar och yuzu. För att inte tala om att försöka uttala och böja dem enligt svenskt mönster.
24.9.2018 Vi vårdar vårt vårdspråk
Hej, hur är läget? I känsliga och utsatta situationer är det speciellt viktigt hur man blir bemött, på vilket språk, och på vilket slags språk. Därför är kommunikationen inom vård och omsorg något som sysselsätter språkvården.
13.9.2018 Kär lort har många namn
Som ordboksredaktör får man ord från alla livets områden framför sig, så det gäller att inte vara för fin i kanten. Med anledning av de finska orden kikkara, kikkare hade jag anledning att fundera på vad en lort egentligen är.
6.9.2018 Stormtider
Hösten är stormarnas tid, åtminstone hos oss i Norden. Det finns flera olika slag av stormar och de har olika namn, beroende på var i världen de blåser.
28.8.2018 När tekniken bestämmer över kommunikationen
Emojier i digital kommunikation kan bli fel på fler än ett sätt. Tekniken bidrar ibland på oväntade sätt till att göra budskapet oklart.
21.8.2018 En enstånka med öl?
Ölstånkor är inget man dricker öl ur numera, allra minst stånkor gjorda av enträ. Men en hel del enstånkor rullar det omkring.
4.7.2018 Är det okej att skriva okej?
En av uppgifterna i vårens essäprov i modersmålet handlade om vårt ökade resande och följderna av detta. I uppgiften listades problem kopplade till resande och turism, t.ex. miljöförstöring, terrorattacker och skadlig massturism. Sedan ställdes frågan: ”Vart är det okej att resa?”.
3.7.2018 Digitalisera och effektivisera, men exkludera inte
”Jag har försökt ringa, men jag kopplas till en svarare som säger att man ska trycka på siffror och rutor”, sade nyligen en äldre anhörig som annars skulle kunna sköta sina ärenden själv, men som misslyckas på grund av bristande finmotorik och snabbhet.
19.6.2018 Juni, juli, augusti
Våra tre sommarmånader har alla fått sina namn från den romerska mytologin, men de har också gamla svenska benämningar.
29.5.2018 Friska vindar
När det gäller vindstyrka använder sjöfararen andra uttryck än landkrabban. Friska vindar är ett av de uttryck som används om vind på land.
15.5.2018 Har det faktiskt aldrig stunkit?
Det finns ordentliga verb som böjs precis som man tror att de ska böjas, och så finns det lömska verb som inte alls beter sig som de borde. Särskilt inte i supinum.
7.5.2018 Som vi flyger och far
I våra dagar går flygen härs och tvärs över jorden och vi har förstås en mängd ord i anslutning till flygande. På finska och svenska etiketterar vi ibland på lite olika sätt.
19.4.2018 Hönan blev en tupp, hönan försvann
För några hundra år sedan sov hela Skandinavien hönssömn, men i dag är det bara norrmännen som har kvar hönan. I svenskan blev hönan en tupp och i danskan försvann fjäderfäna helt och hållet.
11.5.2018 Förslag på nya efternamn?
Bland Språkinstitutets förslag på nya efternamn finns många namn som strängt taget inte är nya, eftersom de är levande ortnamn.
13.4.2018 Krut
Krut förknippas med explosioner och energi, och finns i många uttryck med associationer till kraftanvändning. Men vilket är det onda krutet i uttrycket ”Ont krut förgås inte så lätt”?
5.4.2018 Högtravande svenska ålderdomligheter
I fornsvenskan var prefixet e i ord som ehuru, emedan och evad ett självständigt ord som betydde ’alltid’. Många ord som börjar på detta e känns ålderdomliga i dag.
23.3.2018 Detektiverna på Språkinstitutet
Kan man säga ”en slags person”? Är ordet audition gångbart på svenska? Är ordet invandrare neutralt eller laddat? Att besvara språkfrågor känns ibland som att vara detektiv.
20.3.2018 Uttal som varierar
Trots att finlandssvenska och sverigesvenska är varieteter av samma språk, finns det många skillnader i uttal. Till exempel anständig, elefantiasis och usel uttalas olika på olika håll. Och hur ska egentligen tonfisk uttalas?
12.3.2018 Vad är det som står och pratar på gatan?
Trots att de flesta av oss som kan mer än ett språk vet att det inte råder något ett till ett-förhållande mellan två språk går vi ändå lätt i fällan. Eftersom vi har mainosaika ~ reklamtid, mainoselokuva ~ reklamfilm och mainoskilpi ~ reklamskylt översätter vi av bara farten mainoslakana ~ reklamlakan.
28.2.2018 Kalevala gånger tre
1800-talsfinska, en modern svensk översättning av alla de 50 sångerna eller en humoristisk expressversion på 86 sidor? Nästan 170 år efter att Finlands nationalepos Kalevala utkom första gången, kan var och en välja att läsa eposet i den version man känner sig mest hemma i.
26.2.2018 Lagom
Enligt folketymologin använde vikingarna utropet ”Lag om!” när de efter en klunk ur kannan skickade den vidare till nästa och menade att var en bara fick dricka så mycket att det räckte till alla, dvs. laget om. Detta är emellertid enbart folketymologi – och alltså inte sant.
14.2.2018 Vårdcentraler samt vård- och landskapsreformen
I takt med att vårdreformen framskrider dyker det upp nya benämningar med koppling till den. Ett exempel är de välfärdscentraler, välfärdsstationer och centraler för hälsa och välbefinnande som håller på att ersätta de tidigare hälsostationerna. På finska kallas de ofta hyvinvointikeskus.
12.2.2018 Ett hundliv, det är vad det är
Inställningen till ”människans bästa vän” hunden är uppenbarligen något delad, i alla fall om man ska tro ordböckerna. Å ena sidan har vi den bedjande, tillgivna hundblicken, å andra sidan är det synd om den som måste ha hundvakten i hundväder och bli våt som en hund.
26.1.2018 Menföre
Tidigare var det mest på vårarna man råkade ut för menföre men numera verkar det råda menföre hela vintrarna oavsett i vilken betydelse ordet används.
12.1.2018 Oljud
Spontant kan man tycka att oljud är ett motsägelsefullt ord. Förleden o- brukar ju betyda ’inte’ och beteckna motsats eller avsaknad, som i exempelvis olycklig och oförstånd. Men oljud betyder ju inte avsaknad av ljud utan tvärtom alltför mycket ljud.
8.1.2018 Svinaktigt
Det kan inte vara lätt att vara svin. De stackars oskyldiga djuren får beteckna all slags motbjudande, snuskig och moraliskt förkastlig verksamhet som vi människor kan tänkas syssla med.
28.12.2017 Menlösa barns dag
I dag, den 28 december, är det menlösa barns dag. Men varför firas dagen och vad betyder egentligen menlös?
27.12.2017 Politik, mattrender och livsstil på nyordslistan
Minns du ursprunget till frasen alternativa fakta? Har du koll på Finlandskopplingen till ordet rekoring och på trenderna som avspeglas i orden veganisera och döstäda? Årets nyordslista är här!
21.12.2017 Vintersolståndet
I dag, den 21 december 2017, har vi kommit fram till vintersolståndet. Det innebär att den här dagen är årets kortaste dag.
20.12.2017 Ortnamn på Jul-
I den nyländska, åländska och åboländska skärgården finns ett femtiotal ortnamn som börjar på Jul-. Det är namn som Julberget, Julgrundet, Julholmen och Julö(n) och det handlar främst om namn på holmar, grund och skär.
18.12.2017 Finländska ord
Att språk och kultur hör när samman blir tydligt när man ser på de ord som placerade sig på tio i topp-listan i tävlingen om det mest finska ordet eller ”Finlands ord”.
13.12.2017 Lucia
Ursprunget till vårt luciafirande är berättelsen om helgonet sankta Lucia, som enligt traditionen led martyrdöden för sin kristna tro.
12.12.2017 Röda Korset – de?
För en tid sedan fick jag en fråga från en modersmålslärare: Kan man använda pronomenet de för att syfta tillbaka på namn på organisationer och företag? Exempel 1: Röda Korset hjälper befolkningen i landet. De distribuerar tält och filtar. Exempel 2: Reebok är ett känt företag. De tillverkar idrottsskor.
21.11.2017 Språkliga hjälpmedel vid namnplanering
I september lanserade Svenska Akademien tre viktiga ordböcker på nätet. Nu finns Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) gratis tillgängliga på adressen svenska.se.
13.11.2017 Lämna
Verbet lämna i betydelsen ”bli kvar” är enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål spritt i hela Österbotten. I dag hör man ofta österbottningar säga att de lämnar hemma eller lämnar i skolan när de avser att de stannar hemma eller i skolan.
8.11.2017 Språk du inte visste fanns (i Finland)
I Finland talas inte bara finska och svenska, utan möjligen också aragonska, bislama, rätoromanska och kymriska. Bland annat.
25.10.2017 Emojispråk för språknördar
Det kryllar av känsloikoner av alla de slag i sociala medier och Finland har till och med sina egna officiella … emojier? Emojis? Emojisar?
16.10.2017 Tjocka släkten
När tjocka släkten samlas träffar man mostrar och fastrar och kusiner och kanske också sysslingar och bryllingar.
3.10.2017 Vad är det som förenar Århus, Västerås och Åminne?
Tre till synes helt olika ortnamn i tre olika länder visar sig vara namngivna på samma sätt.
27.9.2017 Verktyg för att vässa språket
Språket är skribentens viktigaste verktyg, heter det ibland. Om jämförelsen stämmer bör följaktligen också språket slipas och skärpas emellanåt för att det ska fungera fullgott. Och för det syftet finns lyckligtvis hjälpmedel, t.ex. ordböcker och skrivregelsamlingar.
14.9.2017 Oväntade ordvändningar
Språket består inte bara av orden i ordböckerna, utan möjligheterna att vara kreativ är oändliga. Ord som långtradarbuss och knöleri är bara två exempel på språklig kreativitet.
6.9.2017 Ja jaksaa int orka!
Jag sitter och tjuvlyssnar på ungdomar på tåget. Det är något alldeles visst med ungdomsspråket.
23.8.2017 Fästing
En otrevlighet som tyvärr kommer med den härliga sommaren är det ”blodsugande, parasitiska kvalstret” fästing, som beskrivs just så i Svensk ordbok.
9.8.2017 Tjuvnyp
Att dela ut tjuvnyp är tämligen osympatiskt. Ordet används både i konkret bemärkelse om regelrätta nypningar och överfört om ”nypningar med ord”, dvs. om att servera någon elakheter.
20.6.2017 Johanne och midsommar
Hos oss i Norden är midsommar den största och viktigaste sommarhelgen. Johannes Döparens dag, som förr alltid inföll den 24 juni, firar vi när sommaren står i sin skiraste grönska.
15.6.2017 Går du strumpfota?
Alltid lär man sig något nytt. Jag har gått strumpfota hela mitt liv utan att veta att det numera bara är i Finland vi gör det.
8.6.2017 Extremt sociala medier
Nuförtiden är det inte bara levande varelser som kommunicerar med mig. Även diverse mer eller mindre sociala medier och andra tekniska system kommer med uppmaningar och tillrop.
30.5.2017 Ord som skimrar
Beskrivningar av tonåringar kan skimra lika mycket som beskrivningar av junikvällar.
26.5.2017 Myggor och krankar
Efter en lång och mörk vinter vill vi nordbor njuta av den härliga sommaren i fulla drag. Men när vi försöker vistas ute under de ljusa sommarkvällarna infinner sig tyvärr ofta myggen i stora tal och förstör nöjet för oss.
24.5.2017 Livskraft och välfärd i kommunal namngivning
När kommunala sektorer får nya namn vid organisationsförändringar har det blivit allt vanligare att plocka in ordet livskraft i olika namn på sektorer för att framhäva hur livskraftig en kommun är.
12.5.2017 Ner eller ned, upp eller opp?
Nutida svenska har två nästan likalydande adverb som uttrycker riktning från en högre nivå till en lägre, nämligen ner och ned. Bägge har uppstått genom förkortning av den längre formen neder. Finns det några skillnader i användning mellan dessa varianter?
10.5.2017 Bredden på strecket
Bredd eller brädd, streck eller sträck? Det är inte alltid lätt att hålla reda på när orden i de två ordparen ska stavas med e och när de ska stavas med ä.
8.5.2017 Spridda språkliga iakttagelser
Språket och vårt vardagsliv med språket är en outsinlig källa till iakttagelser av vitt skilda slag.
20.4.2017 Chokosås, sa jag!
Eftersom jag är finlandssvensk är choko, laku och karelska piroger bokstavligt och bildligt talat vardagsmat för mig. Men att beställa chokosås i Sverige var ingen bra idé.
6.4.2017 Språkväxlar
Min finlandssvenska mun är rätt trött på morgnarna. I svinottan kan jag knappt tala mitt modersmål, än mindre främmande språk.
30.3.2017 En så kallad fråga
Så kallad är ett uttryck som ofta används i olika sammanhang. Går det att formulera några regler för användningen?
14.3.2017 Språket berör dig!
Det spelar ingen roll vem du är eller vad du jobbar med, språket berör dig, oavsett om du tänker på det eller inte.
13.3.2017 Att googla språket
Nätet är gissningsvis numera den mest använda källan när det gäller att fatta språkliga avgöranden. ”Det finns på Google”, lyder argumentet.
7.3.2017 Första hjälpen
Många tycker att det känns förvånande att det heter första hjälpen, inte första hjälp. Varför ska uttrycket stå i bestämd form?
1.3.2017 En ordboksredaktörs utmaningar
Den som känner till den finlandssvenska dialektordboken vet också vilka uppgifter den innehåller, men hur går det egentligen till när en ordartikel skapas?
20.2.2017 Jag fyllde sufurian och handlade på sokon
När jag var på resa i Tanzania i två veckor hade jag tillfälle att idka intressanta språkvetenskapliga studier av mitt eget och mina släktingars språkbruk. Kumbe, så mycket spännande jag upptäckte.
14.2.2017 Sovel
”Vad har vi till sovel i dag?” eller ”Finns det något sovel till brödet?” var frågor som kunde höras före middagen eller vid frukostbordet runtom i södra Finland för några decennier sedan.
9.2.2017 Vilse bland semlorna
Det är inte lätt att vara finlandssvensk i fastlagstider. Hur ska vi förhålla oss till det där smarriga bakverket med vispgrädde och mandelmassa? Jag menar rent språkligt.
30.1.2017 Förbjudet att slå rökare
Ishockeysäsongen är i full gång och lagsporter kan som alla mänskliga aktiviteter ge anledning till språkliga reflexioner.
24.1.2017 Språkliga nyheter från förr
Carl-Eric Thors språkspalter är en veritabel guldgruva för den som intresserar sig för språkutveckling. Bland annat kan vi se hur Thors och hans läsare reagerade på nyorden snorkig, larvig och jippo.
16.1.2017 Hva skjer?!
Alla pratar om Skam! Då tänker jag förstås på den norska webbaserade serien som handlar om ett gäng ungdomar som går på ett gymnasium i Oslo.
10.1.2017 Dynttona och dalagobbar
I de svenska dialekterna i Finland kan dalkarl betyda lögnhistoria, men hur ordet fått den betydelsen är höljt i dunkel.
4.1.2017 Byggnaden och biblioteket kan ha varsitt namn
Helsingfors centrumbibliotek är ett bra namn på det nya biblioteket, men själva byggnaden kan behöva få ett eget namn. Kriterierna för val av namn för en offentlig institution och en offentlig byggnad är olika.
3.1.2017 Idrottshallar och sponsornamn
Ett ortnamns viktigaste uppgift är att identifiera orten bakom det, liksom ett personnamns viktigaste uppgift är att identifiera personen som bär namnet. Samma identifieringsprincip gäller också för idrottshallar och sportarenor.
3.1.2017 Centrumbiblioteket behöver ett fungerande svenskt namn
Det nya biblioteket som byggs i Helsingfors har i en namntävling fått namnet Helsingin keskustakirjasto Oodi på finska och Helsingfors centrumbibliotek Oodi på svenska. Det svenska namnet har fått mycket kritik för att det finska ordet oodi överförts som sådant i det svenska namnet i stället för det svenska ode.
12.12.2016 Ord och betydelser
Språket är ett fascinerande system för kommunikation. Det består av språkliga symboler som är uttryck för betydelser, och det gör det möjligt för oss att skilja mellan hårfina betydelsenyanser.
8.12.2016 Bland slanggurkor och sandwichmän
Ordböcker är en trevlig uppfinning. Förutom att de doftar härligt (i alla fall de nya), kan man lära sig saker om saker man inte ens visste existerade när man bläddrar i dem.
29.11.2016 Det skulle inte slå hål i sidan
Det finlandssvenska uttrycket Det skulle inte slå hål i sidan saknar motsvarighet inte bara i rikssvenskan utan också i finskan, vilket är rätt ovanligt.
17.11.2016 Kärt barn har många namn
För en tid sedan hade jag anledning att fundera på olika benämningar på den populära maträtten pommes frites, alltså flottyrkokta potatisstavar. Det är en maträtt som de flesta av oss har erfarenhet av, så det är inte så konstigt att det finns flera namn på den.
16.11.2016 Digitala ortnamn
Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) digitaliserar sitt ortnamnsarkiv. Projektet genomförs som en del av Finlands 100-årsjubileum och målsättningen är därför att det digitala arkivet ska kunna öppnas under år 2017.
3.11.2016 Illväder
Illväder är ett ord som främst används i Finland. Det betyder ’dåligt väder, oväder’. Speciellt förekommer det i dialekterna. Ordbok över Finlands svenska folkmål har belägg på ordet från alla delar av Svenskfinland.
2.11.2016 Ge mig kärlek, ge mig mat
Nu är det bevisat: Mänskligheten klarar sig långt bara den är älskad och mätt.
27.10.2016 Märkvärdiga ord och språkliga missfoster
Det här är den första torsdagen sedan januari som vi inte nypublicerar några Thorsspalter, eftersom vi publicerade de sista för en vecka sedan. Därför passar jag på att reflektera kring spalterna här på bloggen i stället.
19.10.2016 Kandelabrar och hönsfrikassé
En medarbetare språkgranskade för en tid sedan ett läromedel i biologi, och ville veta om det faktiskt existerar ett sådant djur som kanadabäver. Hon skrev in kanadabäver i sökrutan i Nationalencyklopedin. NE frågade smått pompöst ”Menade du kandelaber?”
13.10.2016 I eller på Brändö?
För det mesta är det lätt för språkbrukaren att veta vilken preposition som ska användas med vilket ortnamn. De flesta säger exempelvis i Kuppis, i Hindhår, i Kåtnäs eller på Drumsö utan att reflektera över det.
6.10.2016 Skum grädde?
En eftermiddag när jag satt i vår telefonrådgivning fick jag en intressant fråga. Den lät ungefär så här: Har ni i språkvården någonsin funderat på varför det som på svenska heter vispgrädde kan heta både kuohukerma och vispikerma på finska?
9.9.2016 Gulnäbb
Det är osannolikt att man ska få se en gulnäbbad lira (lat. Calonectris diomedea) i våra trakter, men däremot ser man vid dessa tider ofta andra gulnäbbar, alltså förstaårsstudenter.
22.8.2016 På år och dag eller på år och dar?
För en tid sedan fick vi frågan om det heter på år och dag eller på år och dar. Idiom är uttryck som inte är genomskinliga till sin betydelse, det vill säga en ordkombination som inte kan tolkas utifrån betydelsen hos de ingående orden.
8.8.2016 Hoppeligen
I mitten av 1900-talet, närmare bestämt år 1957 enligt Svensk ordbok, letade sig ett skämtsamt nyord in i det svenska skriftspråket. Ordet var hoppeligen, en försvenskning av tyskans hoffentlich.
22.6.2016 När är det semester?
Inför sommaren ser många av oss fram emot semestern. En del av oss tänker sig kanske lata dagar på en strand eller i hängmattan.
13.6.2016 Gatunamn del av immateriellt kulturarv
Helsingfors bygger ut existerande stadsdelar för att fler människor ska få möjlighet att bo centralt i staden.
27.5.2016 Sol
Sol är ett ord som återfinns i många indoeuropeiska språk. På latin och spanska heter det sol, på italienska sole, på franska soleil och på engelska sun. I Norden har vi sol (svenska, norska, danska) och sól, uttalas såol (isländska, färöiska).
12.5.2016 Kanske det
Språket är ett system med många regelbundenheter, men det är inte ett system utan avvikelser. Språk är ju inte matematik.
29.4.2016 Maj och maja
Blomstermånaden maj har sitt namn efter den romerska guden Jupiter Maius. Ordet maj eller major används även i betydelsen ’avbrutna gröna kvistar’ som man förr i symboliskt eller magiskt syfte smyckade, eller majade, personer eller föremål med.
7.4.2016 Reformer pressar språket
All samhällsutveckling ger någon form av avtryck i språket. Tänk bara på hur till exempel datorspråket och ekonomispråket har påverkat vårt språkbruk.
21.3.2016 Memma
Det svenska ordet memma kommer av finskans mämmi. Ordet markeras som finländskt i de svenska ordböcker som över huvud tar upp det. Både traditionsrätten och ordet är mer eller mindre obekanta i Sverige.
7.3.2016 Rosk
En av de mer kända finlandismerna är rosk, som vi finlandssvenskar tycker om att använda i stället för de standardsvenska orden skräp, sopor eller avfall.
18.2.2016 Namngivningsgrunder i fokus
När vägar i ett enspråkigt område ska få namn på det andra språket, som exempelvis i Närpes i samband med att kommunen blev tvåspråkig vid årsskiftet, är det viktigt att beakta namngivningsgrunderna för att de nya namnen ska bevara sin koppling till de ursprungliga namnen.
15.2.2016 Bänkskuddargille
I februari brukar eleverna i sista klassen i gymnasiet sluta skolan och börja förbereda sig för studentskrivningarna. Deras sista skoldag kallas på finlandssvenska traditionellt för penkis, på finska penkinpainajaiset.
14.1.2016 Halka
Halka är ett aktuellt ord så här års. Ordet är särnordiskt. Det finns alltså inte i andra germanska språk än i svenskan, norskan (hålke), isländskan och färöiskan (hálka) och i äldre danska.
4.1.2016 När tar julen slut?
18.12.2015 Landskap i stället för självstyrande område
Institutet för de inhemska språken rekommenderar benämningen landskap i stället för självstyrande område för de administrativa enheter som föreslås i anslutning till förvaltningsreformen.
12.12.2015 En andra chans
För en tid sedan fick jag en fråga om betydelseskillnaden mellan en andra chans och en annan chans.
11.11.2015 Medvind för klarspråk
Den 13 oktober firades den internationella klarspråksdagen runt om i världen.
23.9.2015 Sammansatta ortnamn
Häromveckan fick vi på Språkinstitutet en fråga om namnet Västra Yttermark: "Borde det inte följa det lokala uttalet och stavas Väster Yttermark?"
2.6.2015 Hade hon slått hunden?
Ibland stöter vi på ordformer som vi studsar till inför. Går det verkligen att använda formen slått av verbet slå? Kan man alltså säga Hade hon slått hunden?
12.5.2015 Hen, en och man
För en tid sedan var det stor uppståndelse kring pronomenet hen. Folk hade åsikter både för och emot, och det fördes långa principiella diskussioner i tidningarnas spalter.
3.5.2015 Vappen kom in i SAOL
Nu har pronomenet hen kommit in i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Det är faktiskt en ganska stor händelse språkhistoriskt sett.
29.4.2015 Problematiska regionnamn
Våra regionnamn är invanda, bekanta och oftast mycket viktiga för vår identitet. De flesta vet var Österbotten, Åboland, Åland och Österbotten finns, åtminstone i princip.
1.4.2015 Påsk och väderstreck
Denna vecka firar vi påsk. Det svenska namnet på helgen återgår på ett hebreiskt ord och har kommit in i svenska via medeltida latin (pascha) och germanska språk.
7.3.2015 Tapeter och gallerier
Vårt språk innehåller en mängd idiom – fler än vi kanske i allmänhet kommer att tänka på.
5.3.2015 Namn, benämningar och beteckningar
En vanlig text består till överraskande stor del av namn. I de flesta fall ställer namnen inte till med några problem för skribenten, men ibland kan de orsaka huvudbry.
7.2.2015 Välkommen, var så god
Kan man säga välkommen till fler än en person, eller måste det heta välkomna?
23.12.2014 Tomtar på loftet
Dikten Tomten av Viktor Rydberg har kommit att förknippas med julen, men egentligen är det ingen juldikt.
12.12.2014 Ord som kan utelämnas: har, som och det
I den här spalten ska jag ta upp några små språkliga element som ofta ingår i idiomatiska svenska satser men som ibland kan utelämnas. Det blir lite grammatisk analys.
14.11.2014 Uppdaterade skrivråd i pappersform och på nätet
Finland satsar just nu stort på begripligt myndighetsspråk.
13.11.2014 Namnfrågor
En läsare har hört flera personer presentera sig på svenska med kraftig betoning på förnamnet i en fras med förnamn och efternamn, alltså ˈStina Larsson. (Tecknet ˈ framför ett ord markerar att ordet är betonat, och betonade ord är också skrivna med fet stil.)
20.10.2014 För rätt syften
Språket är ett system med många regelbundenheter – annars skulle vi ha svårt att lära oss det. Vår språkkänsla har kallats ”mönsterminne”.
3.10.2014 Mickelsmässa – en bortglömd helg
Mikaelihelgen infaller i månadsskiftet september–oktober. Numera hör den inte till de stora helgerna, men förr var mickelsmässan eller mikaeli en av de viktigare märkesdagarna under året.
27.9.2014 När namnskicket blir tvåspråkigt
De enspråkigt svenska kommunerna i Finland har minskat i antal under de senaste årtiondena.
21.9.2014 Å vilken älv!
På standardsvenska skiljer vi mellan åar, älvar och floder, även om gränsen för vad de olika orden betecknar självfallet inte är knivskarp.
30.8.2014 OMG, du är så yolo!
Yolo blev ordet på mångas läppar mitt under den hetaste sommaren, för det var väl knappt någon som missade årets finlandssvenska sommarhit Jåo nåo e ja jåo YOLO ja nåo med humorgruppen KAJ.
18.8.2014 Är erlägga och handha omistliga ord?
Myndighetstexter kritiseras ofta för att vara svåra att förstå. Kritiken gäller både statliga och kommunala texter.
16.8.2014 Ett par tankar om ordet par
Ordet par är ett klurigt litet ord. Det är singular till formen (ett par, paret) men betecknar två företeelser eller individer som hör ihop.
28.7.2014 Vårt förflackade språk?
Ligger wægher ginum acra. han scal wara swa breþer at twe wægnir moghu mötes a hanum.
17.7.2014 Ortnamn – en fråga för FN
I juni invigde sångerskan Katri Helena ett gatuavsnitt i sin hemkommun Tohmajärvi som fick namnet Katri Helenan raitti (’Katri Helenas stråk’).
12.7.2014 Drönare
Sommaren är här och många av oss kanske ser kanske fram emot att dröna en tid, att föra en passiv tillvaro som Svensk ordbok förklarar ordet.
13.6.2014 Fatt, tyg och måfå
En läsare undrar över ursprunget till några svårförståeliga ord som ingår i vissa svenska uttryck.
31.5.2014 Selfien erövrar världen
Den explosionsartade spridningen av ordet selfie är ett exempel på hur snabbt nya ord kan få fotfäste. Plötsligt finns ordet överallt.
18.5.2014 Evakuera, släppa och vinna
Under den tid som spalten Ordagrant existerat har det kommit in ett antal frågor och kommentarer från läsarna. Vi tackar för dem alla.
12.5.2014 Finlandismer av olika slag
När man hör ordet finlandism associerar man kanske i första hand till enskilda ord som är typiska för finlandssvenskan, till exempel rådda, dyna och stöpsel. Men de finländska särdragen i språket återfinns inte bara på ordnivån, utan på alla nivåer i språket.
3.5.2014 Blisterpipa, stritsa och tjärutunna
Varje gång jag bläddrar i finlandssvenska dialektordboken (Ordbok över Finlands svenska folkmål) stöter jag på ord som jag hört äldre släktingar använda när de berättat om sina barndomssomrar.
18.4.2014 Språket på Twitter
Dagens jäktade människa sköter mycket av sina sociala kontakter på nätet genom olika sociala medier.
15.4.2014 Efternamn i nöd och lust
Hör du, kvinnliga läsare, till dem som tog din mans efternamn för att värna om traditionerna, "för så har man ju alltid gjort"? Då är du inte ensam – så tänker många par när de funderar kring familjens efternamn.
4.4.2014 Händer, tänder, näbbar och klor
I alla språk finns det så kallade idiom, fasta fraser där orden tillsammans betyder något annat än vad varje ord betyder för sig.
7.3.2014 Kalasdags
Häromdagen fick jag en inbjudan till något som kallades ”vårens party”. Kunde det möjligen likaväl ha stått kalas på inbjudningskortet?
7.2.2014 Nyord och retronymer
Publiceringen av nyordslistorna har fått allt större uppmärksamhet i medierna. De listade orden väcker diskussion i de sociala medierna och orden analyseras såväl i morgonsofforna på tv som vid kaffeborden.
10.1.2014 Precis – en språklig nyhet
I slutet av varje år publicerar Språkrådet i Sverige en lista över nyord som uppstått eller etablerat sig i svenskan under året som gått.
27.12.2013 Klämdag och mellandag
Den här dagen är en så kallad klämdag, dvs. en ”enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag” som det står i Nationalencyklopedin.
13.12.2013 Det lackar mot jul
I dessa dagar kan vi än en gång säga att det lackar mot jul. Det är ett välkänt uttryck, men vad betyder egentligen verbet lacka i det här sammanhanget?
12.12.2013 Nye chefen Johanna och käre mamma
En rubrik förkunnar: Nye chefen tar lärdom av misstagen. När man läser vidare framgår det att chefen är en kvinna. Formen nye i rubriken är dock inget misstag, för inne i texten talas det om nytillträdde verksamhetschefen Lena Bäckman.
12.12.2013 Mina tvåspråkiga barn
För ett antal år sedan skrev jag en spalt där jag nämnde att mina egna barn är tvåspråkiga och alltid har talat svenska med mig och finska med sin pappa.
22.11.2013 Namnplanering i kommunen
De allra flesta av oss har en adress där det ingår ett namn på en väg eller en gata. Men vem är det som bestämmer namnen?
22.10.2013 Termbanker främjar klarspråk
Det brukar sägas att klara och väldefinierade termer och begrepp bidrar till att göra texter begripliga. Det är säkert helt korrekt, men det räcker inte med väldefinierade termer om läsarna inte känner till termerna och inte heller vet var de kan kontrollera definitionerna.
8.9.2013 Det känns gott att lägga sig i blöt
Det känns gott att lägga sig i blöt för det man tror på säger en finlandssvensk politiker med övertygelse.
9.6.2013 Styvt jobb att hålla reda på familjen
Familjeliv är inte alltid så lätt och många förhållanden slutar med separation.
12.5.2013 Sär skrivning och sammanskrivning
Särskrivning av sammansättningar hör till de språkvårdsfrågor som fått mycket uppmärksamhet under en ganska lång tid. Exempel av typen lång hårig dam, sjuk sköterska, skivad kalv lever är legio.
28.4.2013 Ortnamn viktiga för identiteten
För en tid sedan sändes en tv-intervju med den svenska riksbankschefen Stefan Ingves. Ingves, som är född i Österbotten, fick då bl.a. frågan om vilken hans hemort är.
7.1.2013 Bottenlösa bottnar och uppskärrade tjädrar
Språket är ett fascinerande fenomen som angår alla, och det roliga är att man när som helst i sin vardag kan stöta på skojiga formuleringar av olika slag.
27.12.2012 Vad heter rinkka på svenska?
Då och då får den svenska språkvårdsjouren vid Institutet för de inhemska språken frågan vad en ”rinkka” ska kallas på svenska.
12.12.2012 En översatt värld
Vi som talar svenska i Finland lever i en översatt värld. Vi är omgivna av översatta texter, allt från skyltar, förpackningstexter och bruksanvisningar till tidningstexter och myndighetstexter.
27.10.2012 Telefon
På finska har det skapats ett inhemskt ord, puhelin, för de apparater som används för att samtala med folk över längre avstånd (jfr puhua ’tala’).
14.8.2012 Hen
På sistone har det varit mycket prat om svenskans nya könsneutrala pronomen hen.
12.5.2012 Den svåra danskan
Ofta hör man människor som kommit i kontakt med nordiska språk beklaga sig över hur svårt danska är att förstå. Det låter som om danskarna talade med en potatis i munnen, brukar de elakaste säga.
4.5.2012 Har du blivit trollad?
Verbet trolla är gammalt i svenskan. De äldsta beläggen är från 1400-talet.
12.12.2011 Föränderliga normer
Språket förändras. Det innebär att också språknormerna och språkrekommendationerna måste förändras, vare sig vi vill det eller inte.
12.5.2011 Biskopen visiterar
För en tid sedan fick jag en fråga om verbet visitera. Kan det användas i betydelsen ’besöka’, ’göra en visit’? Först var jag färdig att besvara frågan med ett bestämt nej, men sedan beslöt jag att ändå forska lite i saken.
12.12.2010 Hur står det till med modersmålsämnet inom yrkesutbildningen?
Berit Sjöman tar upp en viktig fråga i sin kolumn ”För evigt farväl till yrkesutbildningen” i Arena 3/2009. Hon beskriver modersmålslärarnas besvärliga situation inom yrkesutbildningen:
12.12.2008 Läsa mellan raderna
Det finns olika sätt att uttrycka samband i en text. Ändå händer det ofta att sambanden inte uttrycks explicit utan att läsaren måste utnyttja sin kunskap om verkligheten för att förstå hur texten hänger ihop.
15.9.2008 Ruska
Ruska hör till typen etablerade och mycket spridda finlandismer, och det finns därför ingen större anledning att motarbeta ordet eller undvika det i talspråk och vardagliga sammanhang.
12.5.2008 Den röda tråden
För att en text ska hänga ihop måste det finnas ett innehållsligt samband mellan meningarna och styckena i den. Det här sambandet kan uttryckas bland annat genom referensbindning, som innebär att ord eller uttryck i olika meningar syftar på samma eller besläktade begrepp, referenter.
12.12.2007 Tema och rema
Det är säkert självklart för de flesta skribenter att det har betydelse för läsaren hur informationen i en längre text disponeras, till exempel i vilken ordningsföljd styckena kommer.
12.5.2007 Varken huvud eller fötter
Ett fascinerande inslag i språket är de s.k. idiomen, fasta fraser där orden tillsammans betyder något annat än vad varje ord betyder för sig. Idiom är till exempel dra en lans för något, som betyder ’kämpa för något’, och det är där skon klämmer, ’där ligger problemet’.
12.12.2005 Sambandsord
När vi skriver utnyttjar vi mer eller mindre medvetet vissa mekanismer i språket för att få fram sambandet mellan satserna och meningarna i vår text. Det brukar kallas textbindning.