Till innehållet
Sök

Gå i stå

Reuters ruta 29/9 1994

En läsare har frågat mig om uttrycket gå i stå, som hon har stött på framför allt i rikssvenska tidningar men också här i Hufvudstadsbladet. Exempel är bl.a. rubriken ”Tysk s-kampanj har gått i stå”, ”förhandlingarna har gått i stå” och ”Samhällsutvecklingen gick i stå fullständigt när ... pengarna tog slut i mitten på åttiotalet”. Betydelsen av uttrycket är alltså ’köra fast, haka upp sig, stanna upp’.
Är det här ett nyskapat uttryck, eller har det funnits länge i svenskan?

Något helt säkert svar på frågan om när gå i stå har börjat användas i svenskan kan man förstås inte ge, men sin första egentliga spridning i skrift tycks uttrycket ha fått på 1970-talet. Det finns inte i tionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista från 1973, men det tas upp (med det oböjbara substantivet stå som uppslagsord) både i elfte upplagan av SAOL från 1986 och i Svensk ordbok från samma år.

I den svenska textbank som jag har tillgång till har jag hittat två belägg från 1976, det ena i Göteborgsposten och det andra i en roman. I ett något senare romanmaterial (från åren 1980–81) har jag hittat hela tre belägg, och i ett material ur Dagens Nyheter från 1986 ser man att uttrycket redan har etablerat sig. Här är några exempel:
Mentalt borde man på båda sidor om blockgränsen förbereda sig på att det kan krävas nya samarbetsmönster, om inte politiken ska gå i stå.
Den politiska tröttheten är en 1980-talets karaktärsfinne. De stora projekten har gått i stå, nyliberalismens likaväl som socialismens.
Och när Alex efter ungefär halva tiden hunnit upp Catharine, och kvinnorna ska gå i närkamp, går filmen i stå. Plötsligt tycks Alex förlora all sin handlingskraft och ...

Lån från danskan

Det är uppenbart att uttrycket gå i stå är ett av de relativt få sentida lån som svenskan har fått från danskan. I danskan (och uppenbarligen i norskan) finns både gå i stå och sætte i stå sedan gammalt.

Av intresse med tanke på utvecklingen i svenskan är att Dansk-svensk ordbok av Bertil Molde (tredje upplagan 1980, som dock väsentligen är ett nytryck av andra upplagan) översätter det danska gå i stå bara med ”[av]stanna, stoppa, köra fast”. Samma översättningar ges också i Norstedts nya norsk-svenska ordbok från 1992, vilket är mer förvånande, eftersom uttrycket vid det laget var väl etablerat också i svenskan.

Att uttrycket numera betraktas som normal svenska visas också av att det i det senaste bandet av Svenska Akademiens stora ordbok används ett par gånger i förklaringar av andra ord.

Vi kan alltså gärna berika vårt språk med ytterligare ett målande uttryck och glädja oss över att de nordiska språken ännu lånar av varandra.

Mikael Reuter