Frågor och svar

Reuters ruta 27/2 1987

1. Vad är det för skillnad mellan orden tjäna och förtjäna?
2. Heter det i mitten av eller på mars?
3. Vilken är skillnaden mellan begreppen skattepliktig, beskattningsbar och skattebelagd?
4. Vilket är det rätta sättet att skriva ut stora tal, med eller utan punkt (dvs. 50 000 eller 50.000)?
5. I platsannonser söks det ofta huvudredaktör, huvudtolk etc. Är det faktiskt korrekt, eller heter det chefredaktör resp. -tolk?
”Grammatikproblem”

1. Orden tjäna och förtjäna är i princip synonyma (liktydiga) i modern svenska i betydelsen ’förvärva som lön eller vinst; erhålla såsom ersättning för arbete’. Den betydelsen är ju gammal för ordet förtjäna, men ges som första betydelse också för tjäna i Svensk Ordbok (1986).

Man kan alltså tjäna pengar lika väl som man förtjänar pengar, och i Sverige börjar uppenbarligen förtjäna i den här betydelsen bli mindre vanligt i vardagligt språk.

Däremot kan förtjäna inte ersättas med tjäna i betydelsen ’vara värd’: Han fick vad han förtjänade. Och förtjäna kan förstås inte ersätta tjäna i betydelsen ’vara i någons tjänst etc.’

2. Normaluttrycket är ”i mitten av mars”. Det är t.ex. det man hittar i ordböckerna. Men också prepositionen på bör kunna accepteras åtminstone i vardagligt språk – den förekommer både i Finland och i Sverige.

3. Orden skattepliktig (fi. veronalainen) och beskattningsbar (verotettava) förekommer båda i samband med inkomst, och är inte alltid så lätta att hålla i sär.

Men redan om man analyserar orden närmare och tänker på beståndsdelarnas betydelse så får man ett visst stöd för minnet. Skattepliktig är nämligen det ord man använder för att ange att en viss typ av inkomst är sådan att man måste betala skatt på den – alltså motsatsen till skattefri. Och som vi nogsamt fått erfara i samband med deklarationen finns det inte många slag av inkomster som inte är skattepliktiga.

Beskattningsbar är i sin tur den del av våra skattepliktiga inkomster som återstår efter alla avdragen. Det är alltså den beskattningsbara inkomsten som ligger till grund för den skatt vi får betala.

Skattebelagd används mig veterligen inte om inkomst, utan bara om varor och försäljning, och ordet hänför sig alltså snarast till omsättningsskatt och accis. T.ex. sprit och tobak är typiska skattebelagda varor.

4. Numera rekommenderar de flesta skrivregler att man skriver stora tal utan punkt, alltså t.ex. 50 000. Punkt används då bara i sådana fall där det kan finnas en risk för att någon skriver in en extra siffra i tomrummet – t.ex. på en check.

Men det är naturligtvis inte fel att skriva 50.000, och den som arbetar med textbehandlingsapparat föredrar kanske ibland det sättet för att hålla samman talet utan att behöva ta till fast mellanslag.

5. Det är riktigt att man ofta i Finland felaktigt använder titlar på huvud- i stället för chef-. Ett typiskt exempel är ”huvudredaktör” när man avser chefredaktören för en tidning eller tidskrift. Men också huvudredaktör förekommer som titel, t.ex. när det gäller ordböcker och konversationslexikon.

En fråga som ofta brukar diskuteras är om förleden skall vara chef- eller chefs-, t.ex. chefläkare eller chefsläkare. Här har man i allmänhet rekommenderat sammansättningar utan s, alltså chefläkare precis som chefredaktör och cheftolk. Sammansättningar på chefs- skulle då reserveras för typen chefssekreterare, i betydelsen ’chefens sekreterare’. Den principen kan vara bra som grundregel, men vi kommer inte ifrån att det är ganska vanligt att man talar om t.ex. chefspiloter och chefsingenjörer.

Mikael Reuter